På söndagen avgörs Marcialonga, 70 km klassisk åkning i Italien. Mitt Wordloppet-pass saknar den stämpeln, och jag har länge sett fram emot tävlingen. Men just nu känner jag mig lite luttrad. Efter tiotals mejl och lika många telefonsamtal till en massa olika arrangörsfolk så gav jag upp.
Jag kommer inte att starta i elitledet, som består av 200 åkare. Mitt led innefattar 300 åkare. Att jag denna säsong blivit 41:a i La Sgambeda och 23:a i Jizerska Padesatka hjälper inte. Seeda dig genom Marcialonga är det ena svaret, elitledet är fullt är andra svaret. Jag är långsam i starten och banan är tydligen smal. Förmodligen kommer jag ligga på plats 350 efter några hundra meter och inte kunna åka om som önskat första milen. Tätklungan blir osynlig och man får hålla till längre bak och peppa sig själv med att banan är naturskön och att italienska är ett vackert språk.
Det känns surt, jag ger mig fan på att Berlusconi ligger bakom detta ”over for it started”-attentat.
3850 m crawl
Jag tröstar mig med mitt och arkitekt-Martins fantastiska simpass igår. Vi drog till med 3850 m crawl i ett sträck – 10 meter kortare än vad man simmar i ironman. Vi maxade inte, men hade nog inte kunnat simma så våldsamt mycket snabbare. Jag hade 1.17.42, vilket innebär 20.11 min per 1000 m. Det är snabbare fart än vad jag kunde hålla i hundra meter för några månader sedan. Att uppleva mätbara förbättringar är skitkul, bättre än det mesta. Oavsett sport eller konstform. Martin var tio sekunder före mig.
Senaste teknikframsteget är att sätta i händerna närmare kroppens mittlinje, det kapade jag mycket på sista tusingen. Tyvärr kör jag fortfarande bara tvåtaktsandning, hela tiden åt vänster. Man blir helt yr efteråt.

Benny Svendsen på http://www.veloposition.se
Optimal sittställning
I slutet av november jobbade jag en vecka med en artikel som handlade om bikefit, alltså hur du bäst sitter på din cykel: sadelhöjd, styrhöjd, styrbredd etc. Jag wallraffade runt (låtsades vara en Vätternrundanmotionär med mål på 10 timmar) hos några olika aktörer i Västsverige som utgjorde sig för att vara experter på sittställning. Det var väldigt roligt och mycket intressant. Reportaget finns nu att läsa i nya Kadens.
Då använde jag min linjecykel, men jag ska nog åka tillbaks till favoritstället så de även får ställa in tempocykeln. Jag ska sitta sjukt bra i Kalmar i augusti.
Jag var 12:a på Marcialonga förra året. Och jag får inte ens starta… Eller rättare sagt jag hade fått starta i ledet bakom ditt. Men det är i min värld inget race och därmed ingen start. Så jag skulle inte lita en sekund på att seeda sig genom loppet är något som fungerar. En och annan OS, VM medalj någongång tillbaka i tiden eller framförallt en stor fet plånbok är nog det som gäller….
Det är sorgligt, ännu tristare för dig Markus. Känns surt att de fyller loppet ändå.
Jag ska göra vad jag kan för att sprida onda åsikter om seedningen i Marcialonga.
Känner inte du halva elitledet? Kanske kan ett av affischnamnen (om du känner någon av dem väl, Oskar Svärd kanske? ) prata med arrangören och påpeka deras “miss”?
Du får stanna hemma och bli Götalandsmästare istället-:) Den banan passar dig nog bättre ändå…-:)
GM i Ulricehamns börjar kännas lockande…
Jag pratade precis med Vasaloppet och de känner till problemet med Marcialonga. Tydligen har VD:n Jonas Bauer med flera försökt få Markus Leijon (12:a i Marcialonga förra året) till elitledet, men utan framgång. Han anmälde sig inte i tid, men ändå.
En bild på Marcialongas organisation ska täcka hela min piltavla i sommar.
Riktigt surt!
Men vi vill inte ha dig på GM=)
Skulle säga att vasaloppet e påväg åt samma håll i seedningen.. på intersportloppet i helgen skulle man va 50s efter Jimmie Johnsson för o komma till elitledet=)
Segt för dig Erik, du hör ju verkligen hemma där framme och då inte kunna få starta där måste vara riktigt trist… Men gör ett nytt försök när du är på plats där nere kanske gå lättare då.. men Italienare är Italienare… Startar själv i 5:e “omgången” ser framemot en trevlig resa, blir det stakning i sista backen? 🙂
Känner ingen problemet med Marcialonga… Samma sak för mig för tre år sedan då jag till slut blev 157 trots att jag startade i 3-4 ledet.. Lite trångt i början men sedan släppte det och det var bara att köra om i omkörningsfilen..
Ja ja.. Bara att kämpa mot Berlusconi och grabbarna…
och du… sista backen är underbar!
Kul att du hittat hit Degen. Utan dig hade jag inte jobbat i denna journalistbranschen. Du får ställa upp igen nästa år.