Långloppare i Ulricehamns IF efter avslutat pass 27 aug 2017. Från vänster: Jesper Nilsson, Mattias Nygren, Gustaf Ljungberg, Stefan Palm (tävlar för Lager 157 Ski Team), John Enander, Linus Svensson (tävlar än så länge för Grönahögs IK), Erik Wickström.

Ungefär en gång i månaden på hösten kör vi ett gemensamt träningspass med långloppsfolket i Ulricehamns IF. De flesta av de som är med står i led 1 eller elitledet och vanligtvis blir det ca 3 timmar stakning varav en ganska stor del i obekväm fart.

Stakning på Swenor-4:or i Ulricehamn igår

Jag är ganska starkt drivande till att dessa långpass ska vara tuffa, delvis för att dra nytta av varandra, känna på formen, göra det mer roligt samt för att genomföra pass som kan vara mentalt utmanande att göra själv.

Intervaller dryg halvvägs
Stefan Palm är med ganska ofta och då kan man vara säker på bra marschfart. Åtminstone de sista 2 timmarna, eftersom det tar ungefär 1 timme för honom att få upp farten. Sedan går han som en klocka.

Förutom i huvudsak anständig marschfart lade vi på mitt initiativ in 5 st 5 min-intervaller med 2 min vila andra halvan, samt fri fart sista 5 min. Efteråt var alla tämligen slut. Palm och jag körde på 4:or, sedan de andra främst höll sig på 3:or. Jag hade en bra dag och kände mig stark, men tog kanske ut mig lite väl bra på intervallerna för sista 13 km hem blev tämligen plågsamt i Palm-fart.

Ovan vid ej Staffanstaven
Idag måndag känns min överkropp mörbultad, vilket kanske delvis beror på ett stavbrott dryg halvvägs. Jag fick lyckligtvis och generöst ett nytt stavpar efter att ha kört några intervaller med ben med ena staven i vägkanten (bröt den ca 1 dm från botten), men de var utan Staffanstaven. Eftersom jag i stort sett åker alla stakpass med dämpare var jag nog inte van vid att åka med en stum stav.

Efteråt dusch åkte Palm och jag till det nyöppnade McDonalds i Ulricehamn för en lunchmeny. Det var en ohygglig mängd människor där. Orten verkar sluta upp kring den etableringen.