Andreas Lundblad och jag hade en tuff duell om bronsplatsen i Rya Åsar Trail Run där jag till slut lyckades vara 15 s före.

Rya Åsar Trail Run 2018. Högplatån på Rya Åsar är tävlingsarenan.

Löpning på Rya Åsar i Borås

Mats Öhrstig bröt tån halvvägs. Så även loppet blev brutet.

Rya Åsar Trail Run 2018 resultat damer 11,6 km

Rya Åsar Trail Run 2018 resultat herrar 11,6 km

Resultat Rya Åsar Trail Run 2018 finns här. Bilder finns här. Jag blev 3:a på 49.50 min (43 s bättre än förra året), vilket var 3.20 min långsammare än segraren Albin Andersson.

Lokala löptävlingar är bland det bästa jag vet. Du får tävla, bli jättetrött, träffa kompisar och du behöver inte vara hemifrån mer än i några timmar.

Rya Åsar Trail Run Magazine 2018 omslag

Linus Wirén och Niklas Ivarsson, som startade Rya Åsar Trail Run förra året, har gjort ett fantastiskt bra jobb tillsammans med alla härliga funktionärer. De har fått ihop en tuff och naturskön bana med en fin ingrediens i form av Djävulsbacken, som stiger 75 höjdmeter på 270 meter. I stort sett hela startfältet förutom de främsta går uppför hela eller delar av den backen (jag sprang) och det är många som letar sig ut dit som publik.

Arrangören har jobbat fint med sociala medier och gav också ut Rya Åsar Trail Run Magazine i år. Ett proffsigt oneshot (tidning som inte ges ut regelbundet) producerat av byrån Masaya, där bl a John Honk jobbar. Han är ett år yngre än mig och var bra på pingis och piano i högstadiet. Jag själv var med i en artikeln där Linus hade skrivit och John hade fotat. Se bilder av artikeln i slutet av texten.

Trodde inte på pallen
Med tanke på att jag var en dryg minut sämre på Kretsloppet i år och att konkurrensen i Rya Åsar Trail Run var tuffare i år (efteråt kunde man se att 21 personer var under 55 min i året mot 9 personer förra året), hade jag låga förhoppningar om pallplats. Jag hade inte tittat en sekund på startlistan, men folk hade berättat om starka orienterare och andra snabbingar.

Segraren Albin Andersson är en orienterare jag aldrig hade hört talas om. Han verkade snäll.

Starten gick och jag lade mig som 5:a. Till skillnad från förra lät jag snabbingarna springa iväg direkt. När jag vände mig om efter första backen – fortfarande som 5:a – efter ca 1,5 km var det typ tio löpare på led efter mig. Sedan tryckte jag på bra i utförsbackarna och sprang även om hestraorienteraren Jesper Sjögren.

Lugnt uppför
In i Djävulsbacken efter knappt 3 km låg jag som klar 4:a. Jag höll igen medvetet i backen, då det är lätt att bränna sig där. På Strava kan jag set att jag hade 11:e bästa tid uppför den backen. Och då är det ju långt ifrån alla som använder Strava. Så potentiellt var det mer än 20 personer som var snabbare än mig uppför den backen, trots att bara var två som var före i loppet.

Jag väljer att tolka det som att jag var taktiskt snarare än att jag är dålig uppför. På pulskurvan går det inte att se att det var en backe där, pulsen ligger på samma nivåer före och efter. Det tror jag att jag vann på.

Andervang tröttnade
På toppen av Djävulsbacken var det återigen ca tio löpare som låg på ett pärlband hack i häl. Men när jag satte fart på krönet försvann alla. Jag började också närma mig fjolårstvåan Tobias Andervang, som hade kroknat rejält.

Ida Böhm. Och Edith Böhm.

Banan var jättebra snitslad, men precis innan jag sprang om Andervang sprang han faktiskt lite fel. Och jag följde efter. Han tappade nog 10-15 s på det och jag ca 5 s. Sedan låg jag 3:a hela vägen till vid 8 km, då Andreas Lundblad kom ikapp.

Stig vs elljusspår
Första 3 km av loppet är mestadels grusstig, sedan 5 km mestadels teknisk stig, sedan 3,5 km elljusspår/grusstig.

Andreas träffade jag redan på uppvärmningen och det var ett kärt återseende. Han körde ett tag för min skidklubb, Ulricehamns IF. Han är orienterare och hade successivt knaprat in på mig på stigarna, även om jag är hyfsad på att springa på tekniskt underlag på tävling. Jag kände att jag hade en fördel när vi kom ut på mer lättsprunget underlag, samtidigt kändes det oroväckande att han hade sprungit ikapp mig. Det är en mental fördel.

Stöt före krönet
Sista 1,5 km är det mycket nedför, ca 100 höjdmeter. Jag funderade på att lägga in stöten där. Men det kändes lite svårt att skapa lucka då båda hade hög fart. Spurt på upploppet kändes inte aktuellt då jag inte är speciellt snabb. Och långspurt på slutet kändes för förutsägbart.

Där nere kan man se den trevlige mäklaren Anders Ericson om man zoomar riktigt hårt. Och Fredrik Parkhagen. Båda jobbar på Fastighetsbyrån. Anders var av oklar anledning 2.13 min snabbare förra året än i år.

Så ca 50 meter innan krönet nära 10 km-skylten tryckte jag det jag hade och rusade sedan nedför backarna och lyckades komma i mål 15 s före Andreas. Tack vare att jag överraskade honom och satte in rycket när vi båda hade låg fart fick jag snabbt en rejäl lucka, vilket är viktigt vid en attack.

Oväntat bra
Sammanfattningsvis är jag hur nöjd som helst. Så himla kul att komma på pallen i detta fina och roliga lopp! Jag brukar skryta om att jag känner min kropp väl, men denna gång hade jag fel. Jag trodde verkligen inte jag skulle vara 43 s snabbare än förra året. Jag tror disponeringen av loppet var bra. Och kanske kanske att den ökade andelen styrketräning givit effekt?

Siffror från Polar V800 (hela passet finns här)
Längd: 11,6 km
Tid: 49.53 min (49.50 min i listan)
Snittfart: 4.17 min/km
Snittstegfrekvens: 178 (det blir lägre i kuperade traillopp än platta asfaltslopp)
Totalklättring: 340 höjdmeter
Totaldrop: 340 höjdmeter
Skor: Icebugs Acceleritas 6
Väder: Fin och varm höstdag. Ganska blött i terrängen, men inte jättelerigt.
Strava: Länk till passet här

Rya Åsar Trail Run Magazine 2018

Rya Åsar Trail Run Magazine 2018

Anneli Johansson vann Rya Åsar Trail Run 2018. Foto: Arrangören.

Niklas Ivarsson, initiativtagare till Rya Åsar Trail Run

Tobias Andervang och Jakob Böhm

Rya Åsar Trail Run pulskurva

Martin Isenwald

Andreas Lundblad

Rya Åsar Trail Runs arrangörstischa var fin i år också.

Rya Åsar Trail Run 2018 pallen herrar. Foto: Arrangören.

Rya Åsar Trail Run 2018 pallen herrar

Löpning på Rya Åsar

Pontus är ett år äldre än mig och var mer än så bättre än mig på skateboard när vi gick på högstadiet i Sandared. Det stör mig att jag inte kommer ihåg hans efternamn.