Blågult i Norge. Foto: Katja Hardoy, kondis.no.

Ida och jag gjorde Oslo osäkert i helgen. Mina vänner från Alaskatiden, Harald Aas (NOR) och Anna Coulter (USA) ska gifta sig i oktober och jag ska vara toastmaster, vilket jag ser fram emot med skräckblandad förtjusning.Både Harald och Anna är sportnördar, så det blir aldrig några vilodagar när vi besöker varandra. I lördags genomfördes Norges äldsta terränglopp: Nordmarkstravern. Eftersom jag inte sprungit mer än en mil åt gången på ett år valde jag den korta distansen, alltså 15 km istället för 30 km.

Den som kallar Lidingöloppet för terränglopp borde omvärdera ordet terräng. I Nordmarkstravern snackar vi lerigt, stenigt, rotigt (mycket rötter), berghällar, små stigar och obanat. Totalt 4 km av banan var grusväg, resten brutal terräng. Tiden på 1h 02 min är inte mycket att skriva hem om, men jag tyckte trots allt att det flöt på bra. Förutom i de tekniska nedförsbackarna då han som vann sprang ifrån mig som en orädd gasell (jag sprang ifrån han uppför och på platten). Jag blev 2:a av ca 300 deltagare och vann 1500 norska pengar på sportaffären Milslukern. De shoppade vi snabbt upp för att speeda på den norska inflationen.

Polarfakta loppet 1h 02 min:
Medelpuls: 161 (85%). Hade nog varit högre utan tekniska nedförsbackar.
Maxpuls: 175 (92%)
Tid A3 (85-95%): 36 min
Totalstigning: 300 m

På söndagen tog vi en tidigt löptur i Nordmarka innan vi såg slottet, operahuset och nakenskulpturerna i vigelandsparken. Oslo är verkligen vackert!

I morgon bär det av till Torsby för 7 dagars umgänge med klubbisen Emil Ekman. Martin Josefsson kommer med de sista tre dagarna. Det kommer nog blir mycket träning, planen är 20 h inkl. Hovfjällsrace rullskidor K, tunnelintervaller och F-intervaller uppför Tossebergsklätten. Det känns jätteroligt efter en månad med lite mindre träning.

Starten. Arrangörens foto.