Måndag till onsdag i förra veckan deltog jag på Lager 157 SKI TEAMs läger i Båstad. Jag skrev på bloggen att jag skulle återkomma med lite text och bild från lägret, men det blev några fyllda dagar i förra veckan. Samtidigt som jag vill vara hemma med familjen så mycket som möjligt efter jag varit borta i tre dagar, hade jag mycket med Vasalöparen. Novembernumret lämnades på tryck i morse. Därför kom träningen lite i kläm några dagar och jag lyckades med konststycket att samla ihop 13 timmars träning på hela förra veckan trots att jag hade tränat 12 timmar veckans tre första dagar.
Jag trivs väldigt bra med människorna i Lager 157 SKI TEAM och det är verkligen personer som jag ser upp till. Snälla, trevliga, proffsiga och roliga! Jag hoppas att jag får chans att åka med på något mer läger framöver.
Eftersom mina föräldrar har stuga i Vejbystrand har jag tränat mycket på Hallandsåsen och tycker stället är bland de bästa i Sverige för cykling och rullskidåkning. Inget annat ställe i Sverige lär ha så många rejäla stigningar med asfalt inom så litet område. Jag fick vara lite vägvisare på ett par pass och onsdagens långtur via bland annat Hasslöv, Vallåsen, Rössjöholm, Hjärnarp och ”Hästens vatten”-backen (Liagärde vid Margretetorp) tror jag var uppskattad. Det började dock inte bra då vi fick vända tre gånger på Hallandsåsen pga av vägarbeten. Det var samtidigt regnigt och kallt den dagen (annars väldigt bra väder), så då skämdes jag ganska stenhårt. Som tur var vände både väder och vägkvalitet!
Ungefär så här såg lägret ut:
Måndag förmiddag: Klassiska backintervaller i Hasslövsbacken (Brantekällavägen). 3 gånger vanliga vägen, 2 gånger sväng till vänster några hundra meter upp i backen vilket gjorde den lite kortare och brantare. Ca 150 meters stigning per intervall på knappt 2 km, alltså ungefär som startbacken i Vasaloppet. Intervallerna tog ca 7-9 minuter styck och jag körde 3 st istället för 5 st, eftersom jag varit sjuk innan och inte kört rullskidsintervaller på länge. Daniel Richardsson var brutal och det var mäktigt att se han sträcka ut i diagonalen. 7.55 min tog det för honom uppför Hasslövsbacken på fuktig vägbana, ca 10 grader och lite motvind på toppen. Pröva gärna! Jag själv tyckte jag körde helt OK och var mycket nöjd med passet. Jag var 45-75 s efter ”ettan” Richardsson per intervall. Totalt blev det ca 2 timmar inkl vila nedför backen i bil. Alla hade Swix-treor (även jag) förutom Palm på tvåor.
Måndag eftermiddag: 2 h lugn skejt bland vid Kattvik och Torekov. Jag lyckades komma ihåg skejtstavar och skejtskor, men inte skejtskidor. Så jag stakade på klassiska 2:or istället.
Tisdag förmiddag: Uppvärmning till Östra Karup, sedan en tröskelintervall stakning uppför Åsen på gamla E6:an på norrsidan, 15.26 min. Drygt 150 höjdmeter på knappt 4 km. Richardsson drog i motvinden och jag satt med hela vägen upp, vilket jag var otroligt stolt över. Sedan blev en blandning av lite kortare intervaller stakning uppför och efter bara några minuter var det godnatt för min del. Richardsson, Brink, Ottsson, Byström och snygge-Marcus är alla jäkligt grymma på korta grejer med kort vila. Även Palm är bra på det. Det är inte jag. Det var verkligen klasskillnad och jag var väldigt långt efter. Kanske hade också gårdagens träning och tröskelintervallen precis innan tagit ganska hårt. De andra körde hela passet som blev ca 2 timmar med ca 50 min A3, medan jag nöjde mig med 35 min A3 och totalt 1,5 h. Jag passade även på att fota teamet på Hallandsåsen. Alla hade Swix-treor (även jag) förutom Palm på tvåor.
Tisdag eftermiddag: Lugn löpning på Skåneleden med Palm, Bysse och Brink. De andra var lite smålöpskadade. Jättefin runda bortåt Kattvik/Hallavaara-hållet. Därefter styrka. 30 min för mig. Lite längre för de andra. Intressant nog persade jag på 100 m SkiErg här med 18,6 s på gymmets fristående maskin. Vi bodde förresten på Drivan i Båstad.
Onsdag: Mitt batteri på klockan tog slut (GPS:en är inte van vid att vara på så mycket), men jag tror det blev ca 1.50 h skejt (jag fick låna skidor) + 2.50 h klassiskt. Det gick bra, men i slutet efter 4 h åkning kände jag att de andra var starkare än mig. Även om det gick ganska lugnt. Trots att vi använde benen en del (dock inte Otto, han brottas med en ond häl) så kände jag att min uthållighet i överkroppen inte är helt hundra än. Alla hade Swix-treor (även jag) förutom Palm på tvåor.
Härligt att höra att mina idoler tränar i samma backar som jag själv gör. Då är jag på rätt ställe, nu är det bara träningsmängden som ska ökas 🙂
/Jon på åsen
Ja, det är grymma backar 🙂