Erik Wickström drar SkiErg på snö i Orsa Grönklitt. Foto: Thiberg media.
44 år igår 17 september. Ändå många personbästan senaste året.
Förra våren bestämde jag för att inleda ”SkiErg-projektet”. Det mynnade i att jag sedan dess har tränat ungefär så här:
✅ 10 h träning per vecka. Inte en enda vecka med t ex 12 h trots att jag skulle haft tid till det ibland.
✅ SkiErg-passet ”Fem av varje” varje vecka med givna rikttider.
✅ Totalt 3 st intervallpass per vecka.
✅ Ett styrkepass per vecka, med Martin Josefsson. Samma pass varje gång (”Standardstyrkan 2.0”).
✅ Mer grennära träning än tidigare (mindre löpning, cykel etc).
✅ Långpassen på rullskidor ofta med Johan Österlund
Vid sjukdom samt vid intensiva jobbveckor under hösten och vintern har det blivit mindre träning, så totalt drygt 400 h på ett år.
Intervallpassen har varit hårda, men jag har bestämt på förhand hur fort de ska gå och de ska vara så jag vet att jag klarar dem. Ytterst sällan maxningar.
Utifrån kan jag själv tycka att träningen verkar trist. Men det som hänt är att träningen blivit enkel och trevlig med låg tröskel. Jag vet exakt vad jag ska göra och bara gör det. På ett sätt tänker jag mindre på träning nu än tidigare.
Jag har varit halvelit/elitmotionär hela mitt vuxna liv och det som hänt är att jag som 43-åring:
🍍 Aldrig någonsin varit så motiverad vecka efter vecka.
🍍 Personbästa på SkiErg på 5000 m, 1 timme och halvmara och 90 minuter.
🍍 Pers på rullskidintervallerna på Hallandsåsen som jag åkt sedan var 28 år.
🍍 Pers på chins och starkare på typ alla övningar i gymmet.
🍍 Bästa vasaloppsresultatet (62:a) på 10 år.
🍍 Bra resultat för att vara mig på typ alla rullskidlopp sista året
Jag kommer aldrig vinna nog stor tävling och snart kommer förmodligen trenden vända. Men just nu är det skitkul och jag tänker minsann njuta sjukt mycket så länge det varar.
