Ursäkta mycket slackline nu, men det är ju väldigt kul så här i början. Här nedan en kort film med bollkast, efter inspiration av Jessica Diggins. Det är svårare än det ser ut att hålla en boll. Det är lättare när du kan fälla ut armarna och hålla balansen istället.
Slackline-kampen i Sjömarken går vidare. Igår fick jag hem linan från Outnorth som grannen Martin hjälpte mig att sätta upp mellan två björkar på barnens dagis som vi båda bor granne med.
Jag klarade ett utfallssteg idag (se kort film nedan), vilket förhoppningsvis gör Erik Thiberg stressad.
Martin och hans fru Maria gjorde fina premiärimsatser. Kul grej för stora och små!
Tom blick efter sista tusingen på SkiErg
Ännu en fin dag i Aplared vid sjön Såken igår. Barnen leker för fullt med sina Höganäs-kusinerna. Jag tog t o m chansen att spontant dra en halvtimme på svärfars SkiErg på förmiddagen när jag kände mig umbärlig. Det blev 5 st 1000 m-intervaller med 1 min vila på gamla modellen, fristående. 5 min uppvärmning, 2 min nedvarvning.
Svärfars SkiErg, gamla modellen
Länge sedan jag körde på gamla modellen, som jag hade hemma fram till jag bytte till nya i slutet av 2014.
Tiderna blev 3.37-3.37-3.37-3.37-3.35 min (tiderna blir ca 5 s långsammare per 1000 m jämfört med nya modellen). Motstånd 10 för att få lite styrka. Känner att jag tappat en hel del i vår och sommar när jag kört så lite rullskidor/SkiErg/styrketräning. Nu hade jag höga 3.36 min i snitt, jämfört med rekordsnittet på 3.31 min. Men å andra sidan har jag två noteringar på 3.39 min och 3.41 min i snitt från oktober 2013, hösten innan en väldigt bra säsong för mig. Så det finns hopp.
Mina SkiErg-prestationer korrelerar f ö väl med resultat i skidspåret och jag är glad att jag sparar tider.
Långstakning
När Ida kom ut till Aplared efter jobbet drog jag ut på 36 km stakning på Swix-3:or. Turen Aplared-Sexdrega-Roasjön-Aplared, med ett par hundra höjdmeter. Tryckte på ganska bra på slutet och landade på 20.0 km/h i snitt. Tufft för mig. 1 h 48 min.
Jag behöver fler sådana här dagar, där jag prioriterar träningen. Annars håller jag inte mitt målsnitt på 1 timmes träning per dag.
När det är 30 grader ute är det varmt att köra SkiErg
Sara Mangsbo och David Höglund som vi lärde känna i Uppsala
David jobbar på Canyon så inte konstigt att deras Sigrid på 6 år har en sjukt cool MTB
Idas föräldrars stuga vid sjön Såken i Aplared
Sorglös tillvaro med bad, kanot och lek vid Såken
När David och Sara var här i helgen höll vi till stora delar till i Aplared och vid sjön Såken, där Idas föräldrar har stuga. Bra ställe. Många bad, mycket lek och för lite träning. Det blev 4 timmars träning förra veckan.
Efter fyra veckors gemensam semester ska Ida jobba den här veckan medan jag är med barnen. Idas syster Erika som bor i Höganäs är här med sina tre barn (två i våra barns åldrar och en nyfödd). Vi har umgåtts mycket i sommar och det är fantastiskt att se hur roligt kusinerna har med varandra. Och även de vuxna har det trevligt!
När Ida är färdigjobbat idag tänkte ta mig i kragen och köra ut på ett rullskidpass.
Kakbuffé vid hembygdsgården i Aplared (Ljushults socknen)
Hembygdsgården i Aplared
Vi har trevligt besök av David Höglund och Sara Mangsbo i Borås i helgen. Vi lärde känna varandra när Ida och jag bodde i Uppsala 2007-2009.
Igår hängde vi i Idas föräldrars stuga vid sjön Såken i Aplared. David och jag passade också på att springa leden runt sjön. 16 km varav 10 km stig och 6 km grusväg. En av mina favoritrundor. Brukar springa ett par gånger om året och nu var det årspremiär.
Min svåger Nille sprang leden för första gången dagen innan. Han fick känna på den något knapphändiga skyltningen och loggade 28 km och 4 timmar.
Jag glömde ju skriva att vi även stannade till vid rullskidbanan i Holmenkollen. Jag hade hört att den var kuperad så jag tog ett par Swenor-4:or som går ganska trögt för att göra nedförsbackarna lättare.
Vilken rullskidbana! Fem stenhårda kilometer. Tror jag hade 180 höjdmeter på klockan. Spåret var brett och fint och utsikten över Oslo var inte fel. Ett varv blev det innan vi åkte vidare. Ida och barnen var uppe i hopptornet under tiden.
Pump track i Trysils bike park. Asfalterad. Kul för stora och små.
MTB i Trysil
Trysils MTB-leder
Handbyggda hinder i Trysil Bike Park
Igår kväll kom vi hem till Borås igen efter en vecka på resande fot. Den årliga turen norrut.
Bra cykling i Trysil
I körde vi upp till Grövelsjön på en dag, med ett några timmar långt stopp för att titta på Vansbro Öppen Älv. På vägen söderut körde vi via Norge.
I Trysil stannade vi i tre timmar för att låta Astrid cykla i den fina bike parken de har där, precis som förra året. Maj kan cykla ungefär 20 meter när hon har lust, men hon är inte intresserad av cykling på det sätt Astrid är. Så vi nöjde oss med att hyra en vuxencykel och en barncykel. Vi höll mest till i den asfalterade pump tracken (som är kul för både stora och små), men körde även några andra korta och enkla slingor.
Jag körde även 20 min själv. Inte som en träningspass, utan mer för att se Trysils helt fantastiska handbyggda MTB-leder. Kul och utmanande på de röda slingorna! Det är gott om svenska barnfamiljer i Trysils MTB-område. Inte så många så som träningscyklar där vad vi märkte.
Green Fox heter det kortaste och lättaste MTB-spåret i Trysil. Den gick att cykla när jag puttade på Astrid i uppförsbackarna.
När vi åkte vidare vinkade Astrid från bilen och sade ”Hejdå pump tracken, jag älskar dig”.
Två pass sedan SM
Vi lät det ta ett drygt dygn hem till Borås från Trysil, med stopp hos våra vänner Anna och Harald med barn i Eidsvoll samt Per och Helena med barn i Hølen.
Harald och jag sprang traditionsenlig en tur upp till Mistberget, nästan 400 meters stigning. Den rundan på 46 min samt rullskidturen med Erik Thiberg på 51 min i Grövelsjön blev mina enda pass under resan. Men nu känner jag mig återhämtad från 100 km-loppet och är redo att dra igång träningen igen. Det tog ca 7 dagar för träningsvärken att släppa.
Mountainbike i Trysil
Så såg det ut på linan i veckan. Redan sugen på att testa igen!
Erik Thiberg gillar att stapla högkantstorn med stenar
MS Sylöra som går från ena sedan av sjön Grövelsjön till den andra.
Ida och jag på båten
I en timme höll vi vuxna på att träna på slak lina medan barnen hade somnat. Jag klarade sju steg. Dagen efter fixade jag tio steg. Svårare än jag trodde. Nu MÅSTE jag köpa en slak lina och träna mer.
En vanlig syn på fjället. Barnen leker och Erik staplar stenar.
Från Sylen upp mot kalfjället
Fjällvandring i Grövelsjön. Utsikt över sjön Grövelsjön. Strax ovanför trädgränsen i vandringen från Sylen till Sjöstugan som är ca 10 km.
Erik och Julia Thiberg. Kul att resa med en annan familj. Våra barn är 4 och 6 år och deras är 5 och 7 år.
I tisdags regnade det på förmiddagen så vi höll oss på fjällstationen fram till lunch och åt lunch där, för att sedan ge oss ut på en kortare vandring på ca 4 km på eftermiddagen. Vi utgick från STF Grövelsjön Fjällstation där vi bodde.
Vi gick Naturstigen inklusive en vända på Trollstigen, till barnens stora förtjusning. Där finns många troll längs vägen. Man kan också göra sina egna troll och sätta ut.
Erik Thiberg har också fått stora delar av sällskapet (stora som små) att bli intresserade av att stapla stenar. Erik är riktigt duktig.
Båttur och 10 km
I onsdags tog vi båten MS Sylöra från Sjöstugan till andra sidan sjön Grövelsjön. Det stället heter Sylen och ligger i Norge. På vägen dit, på norska sidan, ser man ett nedskjutet bombplan från andra världskriget i sjön. Oklart varför det ligger kvar.
Ett träningspass blev det i norr. Erik Thiberg och jag stakade till Norgegränsen och tillbaka. 245 höjdmeter på 15 km.
Därifrån gick vi vandringsleden tillbaka till Grövelsjön, som med en liten ofrivillig omväg blev precis 10 km. Barnen kunde gå hela tiden och det tog 7 timmar inkl riktigt med pauser. Vi avslutade med bad i Grövelsjön vid Sjöstugan. Friskt.
Nästa tur till vintern
Vi trivs verkligen att vara i Grövelsjön. För oss som stadsbor passar det utmärkt att bo med helpension (lunchen kan man ta med på vandringen) på STF Grövelsjön Fjällstation och göra dagsturer.
Förutom vandringen gillar barnen lekrummet där de kan hålla till efter middagen så de vuxna kan prata lite själva. Bastun är populär för stora och små och där brukar vi ljuga. Erik och jag spelade ett par jämna pingismatcher. Det var kul att testa slak lina. Bra ställe helt enkelt. Och skönt med lagom mycket folk till skillnad från många andra orter med lite väl mycket folk i rörelse.
24-27 januari kommer jag hit igen, då för mitt Vasaloppsläger. Anmäl dig gärna och njut av ett vinterparadis!
Ida är fantastiskt på att berätta sagor för barnen. Det blev en hel del timmar som gick när Ida berättade om jättar som blivit till berg. Hon borde skriva barnböcker för Grövelsjöns räkning.
Testat slak lina i Grövelsjön. Tio steg blev det efter lite träning. Kul grej!
Träningsprogram, instruktionsfilmer, erbjudanden från partners och mycket mer
