Gå på lina och spela gitarr

Svårare än man tror. Måste naturligtvis kommentera att det åtminstone ibland låter bättre när jag håller en gitarr i handen.

Publicerat i Träning | Lämna en kommentar

Idre Fjällmaraton i helgen

Löpning Idre Fjäll

Löpning Idre Fjäll

På lördag springer jag min första fjällmara: Idre Fjällmaraton. Det ska bli kul att testa. Loppet är 45 km med en stifa på 31. Trött kommer jag att bli, det säkert. Frågan är bara om benen blir som telefonstolpar redan efter 25-30 km som vanligt i ultror eller om jag mot förmodan klarar mig längre denna gång.

Publicerat i Träning | Lämna en kommentar

Igång igen efter sommarlovet

Rullskidlektion i skejt på Viared i Borås.

Rullskidlektion i skejt på Viared i Borås.

Roligt att vara igång med lektioner etc igen efter sommarlovet. Igår var det skejt.

Enkelt uttryckt blev semestern en dryg vecka norrut för bl a fjällvandring och sedan drygt 4 veckor i sommarparadiset Vejbystrand.

Helt ledig är jag nästan aldrig, men de flesta dagarna på ”semestern” löste jag genom en timmes jobb framför datorn före familjen vaknade.

Det märks att fler är tillbaka sina kontor nu, för denna vecka har det varit många förfrågningar kring coaching, lektioner, podsamarbeten, läger och andra uppdrag. Kul!

Publicerat i Träning | Lämna en kommentar

Bjäre Trail Run 2022 the story

För trött för att le precis efter målgång.

För trött för att le precis efter målgång.

En av de tuffaste backarna går i en kohage. Där "fastnade" jag i elstängslet. Vyn bakom är Båstad och Laholmbukten. (Inte jag på bilden).

En av de tuffaste backarna går i en kohage. Där ”fastnade” jag i elstängslet. Vyn bakom är Båstad och Laholmbukten. (Inte jag på bilden).

Bjäre Trail Run med utsikt över Laholmsbukten. (Inte jag på bilden).

Bjäre Trail Run med utsikt över Laholmsbukten. (Inte jag på bilden).

Bjäre Trail Run tar på krafterna. Hoka Tecton X (väldämpad trailsko med kolfiberplatta) funkade fint. Bra grepp trots att dubbarna inte är så stora.

Bjäre Trail Run tar på krafterna. Hoka Tecton X (väldämpad trailsko med kolfiberplatta) funkade fint. Bra grepp trots att dubbarna inte är så stora.

Bjäre Trail Run i Axeltorpsravinen som bjuder på fin bokskog.

Bjäre Trail Run i Axeltorpsravinen som bjuder på fin bokskog.

Resultat Bjäre Trail Run 51 km 2022

Resultat Bjäre Trail Run 51 km 2022. Herrar.

Resultat Bjäre Trail Run 34 km 2022

Resultat Bjäre Trail Run 34 km 2022. Herrar.

Resultat Bjäre Trail Run 17 km 2022

Resultat Bjäre Trail Run 17 km 2022. Herrar.

2,4 mil löpning i veckan under 2022 fram till Bjäre Trail Run-veckan är såklart inte mycket. Men det har i a f blivit ca 4-5 mil i veckan sedan slutet av april.

2,4 mil löpning i veckan i snitt under 2022 fram till Bjäre Trail Run-veckan är såklart inte mycket (2,2 mil första halvåret). Men det har i a f blivit ca 4-5 mil i veckan sedan slutet av april.

Resultat Bjäre Trail Run 51 km 2022 finns här. Jag var först på tiden 4:40:29, vilket var drygt 54 min före tvåan Jan-Jakob Zbiniewicz.

För fjärde året i rad sprang jag Bjäre Trail Run på Hallandsåsen i sommar, denna gång 23 juli med totalt ca 130 deltagare i de olika klasserna 12, 17, 34 och 51 km (ett ”helvarv” är 17 km). Så här har det gått för mig:

  • 2019: 4:55:39. 52,32 km. 5.39 min/km. Varvtider 1.32-1.35-1.49. Ca 29 grader.
  • 2020: 4:29:15. 50,63 km. 5.19 min/km.  Varvtider 1.26-1.27-1.35. Ca 20 grader.
  • 2021: 4:41:44. 50,16 km. 5.33 min/km.  Varvtider 1.28-1.33-1.37. Ca 26 grader.
  • 2022: 4:40:29. 49,83 km. 5.37 min/km. Varvtider 1.25-1.28-1.48. Ca 17 grader. Delvis duggregn och aningen fuktigt underlag, ej speciellt halt.
Uppvärmning i Axeltorpsravinen...

Uppvärmning i Axeltorpsravinen…

Jag hade ganska högt ställda förväntningar inför årets lopp. Löpmängden var lite lägre än 2020 då jag sprang riktigt bra för att vara mig i loppet. Dessutom hade jag inte sprungit ett enda pass över 3 mil i år, vilket jag gjort tidigare.

Löpmängd i snitt första halvåret (intressant nog speglar detta väldigt bra hur loppet har gått):
2019: 1,9 mil
2020: 3,3 mil
2021: 2,3 mil
2022: 2,2 mil

Men hyfsat bra träningsmängd överlag samt bra resultat på kortare löppass och smålopp gjorde ändå att jag valde en ganska bra utgångsfart.

Sällskap första varvet
Min sommarkompis Adam Stenman skulle på bröllop senare på dagen och fick lov att starta i 51 km-gruppen trots att han ”bara” skulle springa ett varv istället för tre.

Vi sprang och pratade lite grann första varvet och det kändes lätt. Jag bjöd honom på sportdryck från min flaska och allt var frid och fröjd. Jag var snabbare än honom nedför oavsett underlag och han var mer mer på bettet än mig i övrig kupering.

...med Adam Stenman, som sprang ett varv på Bjäre Trail Run i år.

…med Adam Stenman, som sprang ett varv på Bjäre Trail Run i år.

Adam drog på först med en dryg kilometer kvar och var i mål ca en halvminut före jag varvade. Han hade nog lite mer i sig om det hade behövts. Överlag är vi hyfsat jämna i löpning.

Helt okej även på andra varvet
Det kändes bra även på andra varvet. Pulsen var under kontroll (148 i snitt på första och 149 i snitt på andra). Det gick lite långsammare, men första riktiga trötthetskänslorna i benen kom först i slutet av andra varvet, alltså efter ca 3 mil.

Andra varvet gick ca 3 min långsammare än första, så det var egentligen inte farligt med med tanke på kuperingen (loppet är som referens mer kuperat än Idre Fjällmaraton).

Tävlingsområdet för Bjäre Trail Run i Båstad företagspark

Tävlingsområdet för Bjäre Trail Run i Båstad företagspark

Trött direkt på tredje
Ut på tredje varvet kände jag direkt att det kommer att bli sjutton långa kilometer. Och det blev det. Direkt kunde jag se att farten var betydligt lägre än starten på de andra varven och benen kändes som telefonstolpar.

Förutom att krypa på alla fyra lite grann i Axeltorpsravinen så sprang jag hela första och andra varvet (”liftrännan” inte med i år). Sista varvet blev det en hel del gång i uppförsbackarna.

Efter mitt första Bjäre Trail Run 2019 skrev jag så här:

Den typ av ångest och flyktkänslor som infinner sig när man springer ultra är svår att beskriva. Den ska upplevas. Kanske är det denna tillfälliga låtsasmisär i en ordinärt medelklassliv som lockar. Det här är mitt fjärde ultralopp (tidigare BUM 45 km 2014, Ultravasan 90 km 2016 och SM 100 km 2018) och i likhet med Ultravasan var detta på många sätt betydligt tuffare än att åka skidor nonstop i 24 timmar. Löpning är alltid tufft. Ultralöpning är stenhårt.

Mamma hjälpte till med vätska och energi. Tack!

Mamma hjälpte till med vätska och energi. Tack!

Jag skulle kunna använda samma formulering nu, förutom att jag sprungit några fler ultralopp.

Tidigare år har jag grävt väldigt djupt både mentalt och fysiskt sista varvet. Riktigt så långt grävde jag kanske inte i år. Men det är fortfarande så tufft att när tävlingsledaren på prisutdelningen sade ”Vi ses nästa år Erik”, så svarade jag ”Ja, tyvärr”.

Fick en rejäl stöt
Banan består av asfalt, stig, obanat, grusvägar, hagar, åkrar och andra underlag i en salig blandning.

Ibland får man krypa under nedfallna träd och ibland för man hoppa över eller krypa under elstängsel.

Störigt nog hade jag stukat foten veckan innan, tror det var vänster. Jag hade slarvigt knuta joggingskor och sprang på en boll då jag spelade tennis med barnen. Även förra året på sommaren stukade jag foten, något jag annars inte gjort ordentligt sedan 2008. Kanske för att jag inte tar med balansbrädan – som jag annars står på varje dag vid tandborstning – till Skåne? Nu stukade jag den igen tre gånger under loppet, så illa att jag haltade lite efteråt varje gång. En gång knakade det t o m i foten. Men det begränsade mig nog ändå inte så mycket.

På toppen av en av de största stigningarna på sista varvet böjde jag mig inte tillräckligt ned under ett elstängsel så flaskan som satt i flaskbältet krokade i och jag fick en väldigt stöt. Läskigt. Bältet gick sönder och flaskan flög ur och hamnade på fel sida stängslet. Lyckligtvis var det en annan löpare på andra sidan som kunde kasta över flaskan till mig, så fick jag springa med den i handen sista 4 km.

Springer i mål med en flaska i handen då flaskbältet gick sönder.

Springer i mål med en flaska i handen då flaskbältet gick sönder.

17 grader är också varmt
I övrigt funkade det fint med vätskan. Jag hade blandat sex flaskor med Umara sportdryck och bytte flaska i varvning samt efter ca 6 km på varvet. Mamma stod där. Hade inte hon varit med hade jag ställt ut flaskorna, som jag gjorde något år. Vätskeryggsäck var inte aktuellt.

Jag siktade på 80 gram kolhydrater i timmen, men jag nådde nog inte riktigt det. Men med ca 2 barer blev det nog inte så långt ifrån. Totalt drack jag kanske 3 liter. Lite i underkant. Ingen kisspaus blev det för ovanlighetens skull. 17 grader låter inte så varmt, men det blir det i längden. Sista varvet stannade jag och fyllde flaskan bara 3 km före mål för att jag kände att det behövdes.

Jämför år till år genom segment
Prestationsmässigt så sprang jag bra första två varven.

Det blir små ändringar på banan varje år, så för att kunna jämföra gjorde jag ett segment på de första 12,5 km då banan var den samma.

Prisutdelning Bjäre Trail Run

Prisutdelning Bjäre Trail Run

Jämfört med förra året sprang jag fram till 12,5 km 2.56 min bättre än förra året och 3.44 min bättre än andra varvet. Jämfört med 2020, mitt bästa Bjäre Trail Run-år, låg jag nog också lite grann före även om det inte går att jämföra exakt pga små skillnader i banan. Men har gjort en del segment på där banan var likadan och kan nog konstatera det.

Glädjande nog fick jag ett personbästa på den branta trailiga nedförsbacken i Sinarpsdalen. Det hade jag verkligen inte räknat med. Generellt har jag blivit sämre utför i stökigt terräng senaste åren.

Tappade mycket mer på sista varvet än vanligt
Men kollapsen på sista varvet var ju mycket värre år så detta var totalt sett ungefär som mitt näst bästa år, alltså 2021. Kanske t o m aningen sämre pga av sista varvet.

Nåväl. Det var bra i två varv och nästa gång kanske det håller. Jag ställer mig alltid frågan om jag skulle ha gått ut lugnare. Men jag är inte säker på att det hade blivit så mycket bättre i slutändan. 149 i snittpuls är inte speciellt hårt. Det är t ex lägre än vad jag brukar ha i Vasaloppet. Jag hade nog blivit helt slut i benen oavsett. Men kanske inte så slut.

Tack till tävlingsledare Sven Lindeberg, alla andra funktionärer och inte minst alla medtävlanden för ett trevligt arrangemang! ”Tyvärr” lär jag springa även nästa år.

Data enligt Polar Vantage V
Tid: 4:40:29
Sträcka: 49,83 km
Snittfart: 5.37 min/km
Totalstigning: 1515 meter (1627 meter när man lägger in det på Strava)
Stifa: 32,7 (enligt Strava)
Totaldrop: 1505 meter (start och mål typ på samma ställe)
Snittpuls: 144
Snittstegfrekvens: 172
Maxpuls: 164
Utrustning: Hoka Tecton X (väldämpade terrängskor med kolfibersula). Splitshorts och linne.

Hela passet på Polar finns här.
Hela passet på Strava finns här.

Publicerat i Träning | Märkt , , , | 2 kommentarer

SM-guld till far

SM-guld i dubbel till pappa. På bilden syns också att jag växt om honom på längden. Tidigare var han längst.

SM-guld i dubbel pappa Ulf Wickström. På bilden syns också att jag växt om honom på längden. Tidigare var han längst.

Det tog 3/4 sekel, men igår tog min far Ulf Wickström sitt första SM-guld i tennis. Tidigare har han något brons i dubbel samt brons eller silver i lag, men nu blev det guld i dubbel i H75.

I unga år vann pappa skol-SM och SALK Open för 18-åringar samt var med i junior-SM. Som veteran har han mest tävlat och inte tränat så mycket, men sedan han och Inger flyttade ner till huset i Vejbystrand (istället för att primärt bo i lägenheten i Borås) under pandemin har han tränat mer. Det finns fler tennisspelare i hans ålder i nordvästra Skåne jämfört med Borås.

I singel hade han sin chans i år som yngst i åldersklassen, men åkte ut i en enligt uppgift tuff och jämn kvartsfinal. Nästa år blir det svårt då årgången födda 1948 är starka.

Publicerat i Träning | Lämna en kommentar

Tränar med vätskerygg (snuttefilt) inför Idre Fjällmaraton

Vätskeryggsäck från USWE längs Skåneleden

Vätskeryggsäck från USWE längs Skåneleden

Vätskeryggsäck från Salomon på Sjömarkens elljusspår

Vätskeryggsäck från Salomon på Sjömarkens elljusspår

I podcasten Lagom Kondition pratar jag ofta om att vätskeryggsäcken är som en snuttefilt för löpare (tack till Peder Hallberg för tips på term). Jag tycker vätskeryggan är en av konditionsidrottsvärlden mest överskattade och överanvända pryl.

Ett flaskbälte är nästan alltid att föredra enligt mig. Men i vissa lopp, t ex Idre Fjällmaraton, måste man ha med kläder etc för att det går på fjället. Så även jag får använda vätskeryggsäck då. Så på två löppass har jag nu tränat med ryggsäck. Först med en USWE och sedan en Salomon.

Publicerat i Träning | 2 kommentarer

13 år som gifta – svampplockning och kajakpaddling

Svampplockning. Några kantareller.

Svampplockning. Några kantareller.

Pastasallad på altanen med bl a nyss plockade kantareller

Pastasallad på altanen med bl a nyss plockade kantareller

Tandemkajak

Tandemkajak

Igår firade Ida och jag får 13:e bröllopsdag. Jag är otroligt glad och tacksam att ha henne som min livskamrat.

Kajakpaddling på Viaredssjön

Kajakpaddling på Viaredssjön

Ida jobbar är i Borås och jobbar denna vecka och jag är hemma i Borås för att jobba måndag och tisdag innan jag åker tillbaka till Vejbystrand, där barnen är utan oss två nätter.

Först plockade vi lite kantareller på ett ställe jag upptäckte förra året (hade dock inte kommit så mycket där än) och sedan cyklade vi ner till Viaredssjön och hyrde en dubbelkajak. KAYAKOMAT har kommit till Sjömarken. Det är en obemannad uthyrning av kajaker och SUPar. Mycket smidigt.

Vi paddlade förbi Rutsö rundade Arosön innan vi paddlade hem via Lillsjön i Sandared. Trevlig tur. Trots att vi bor mindre än 1 km från sjön har vi inte varit ute på den så mycket. Det ser annorlunda ut från vattnet.

KAYAKOMAT i Sjömarken

KAYAKOMAT i Sjömarken

Kul också att se det naturliga hopptornet Svarthall. Som jag minns det från ungdomen finns naturliga avsatser för 5, 9, 13 respektive 16 meter.

Jag tror bara jag hoppade från 5:an eller möjligtvis 9:an. Bizze och några andra dök från 16 meter. Ganska styvt.

Publicerat i Träning | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Mer barnvagnslöpning igen

Barnvagnslöpning

Barnvagnslöpning

Joggingvagnen på grusväg

Joggingvagnen på grusväg

Stig växer. I september är han 3,5 år. Nyligen har han slutat med blöja och nappen används numer bara när han ska sova. Time flies som floskeln lyder.

Jag har sprungit mycket med barnvagnen med Stig. Mer än med de andra barnen. Men sedan i höstas har han ofta inte varit så sugen på det längre, så då har vi skippat det.

Men i sommar har det återigen blivit flera turer. Han har velat igen. Det är alltid trevligt tycker jag. Det blir mestadels grusvägar.

Publicerat i Träning | Lämna en kommentar

Ny träningsperiod idag

Stolt sponsor till Hestra IF. Wickström Coaching sponsrar också Borås SK och Sjömarkens IF.

Vanligtvis är det få som går med i Wickström Coaching mitt i sommaren, men i år har det kommit fler nya adepter än någonsin i juli. Och mer än hälften har varit kvinnor.

Idag 25 juli börjar en ny träningsperiod. Välkommen om du också är sugen på bättre och roligare skidträning. Då kan du också åka med på våra läger i Orsa och Idre i november och januari.

Använd friskvårdsbidraget och häng på! Oavsett om du ”bara” vill hålla dig i form eller om du siktar mot Vasaloppets elitled.

Publicerat i Träning | Lämna en kommentar

Seger i Bjäre Trail Run

Det blev en fjärde raka i sommartraditionen Bjäre Trail Run 51 km.

De två första 17 km-varven gick bra, men sista varvet bjöd på en spektakulär hopklappning.

Denna tillfälliga vardagsmisär i ett medelklassliv beskrivs bäst genom splittarna 1.25-1.28-1.47.

Som vanligt bjuder Bjäre Trail Run på:

– Tuffa backar på Hallandsåsen (stifa 32,7)

– Delvis obanad terräng

– Krypa på alla fyra i Axeltorpsravinen

– Fin utsikt över Laholmsbukten

– Tron på att man ska orka mer än vad man gör

– Sönderslagna lårmuskler efter knappt två varv

– Gemytlig stämning och trevlig pepp från medtävlanden

– Diverse blodutgjutningar

Kul att lubba med Adam Stenman i början, han sopade hem bucklan i 17 km-klassen. Skyller f ö hela min kollaps på honom pga för hög utgångsfart.

Publicerat i Träning | Lämna en kommentar