Min kompis Erik Thiberg har skrivit en text om varför man som motionär (inte elit) bör stålsickla, rilla och borsta sina skidor istället för att stenslipa och glidvalla. Jag väljer att inte kommentera den med risk för att bli fast i en debatt hela dagen (måste jobba med Vasalöparen), men det kan i alla fall vara läsvärt oavsett åsikt. Läs här: http://erikthiberg.blogspot.se/2015/05/om-glidvalla.html
Stålsickling istället för glidvalla?
Det här inlägget postades i Prylar och har märkts med etiketterna behövs glidvalla?, bra glid med stålsickling?, erik thiberg, stålsickel, stålsickla, stålsickling vs stenslipning, valla. Bokmärk permalänken.
Grymt spännande läsning för mig som motionär i spåren.
Samma här. Trött på att valla och inte känna nån skillnad.
Jag stålsicklar och visserligen blir jag nästan alltid omgliden av de som har vallat någorlunda korrekt, men glidet är inte uruselt. Det hänger förstås också på att jag bara har ett par skidor som bara fungerar i kallföre då det inte är nysnö.
En annan, ofta förbisedd, effekt av vallningen är att man sprider ut flour i naturen, som förr eller senare hamnar i våra kroppar.
Ja, fluoret i naturen ska man inte underskatta. Herr Thiberg brukar också nämna det.