Jonas ena badmössa gick sönder under simningen igår. Den hänger nu i vallatemplet på samma vägg som Jørgen och Anders Auklands avbrutna stavar (jag var med på passet när det hände), segerkransen från årets Engelbrektslopp och annat smått och gott.

Det blev en minst sagt intressant dag på Göta Älv igår. Vi startade vid kl 9 i Lilla Edet, i närheten av Sveriges första sluss. Jonas simmandes, jag på SUPen (gick ganska lätt, oftast ca 80 i puls) och Nettan i kajaken. Först milen gick bra och det flöt på fint i medströmmen.  Kilometersplittarna första 10 km syns längst ned i inlägget. Tempot var nog kanske ett av de högsta under hela Sverigesimmet (han simmar från Stockholm till Göteborg på sex veckor).

Caroline

Men efter första pausen, då Jonas satt rätt länge i bilen och värmde sig, drack kaffe, samt åt bullar och rulltårta, började det blåsa. Motvind. Vi körde på knappt 4 km till innan nästa stopp, där Jonas fick en varm dusch. När vi sedan skulle iväg blåste det ”vita gäss”, alltså att vågorna bildar ett ”skum”. Jag har bara kört Stand Up Paddling fem gånger tidigare och efter bara 20 meter föll jag och insåg att det skulle bli för svårt att fortsätta, så det fick bli bil för mig.

Nettan i Kajak och Jonas crawlandes fortsatte några kilometer till, innan det blåset ÄNNU mer. Vågorna var nu så höga att de blev rädda på riktigt och de beslutade sig för att dra upp kajaken tills en båt skulle komma och ge support. En båt precis framför skulle inte bara kännas säkrare för Jonas, utan det skulle göra det lättare att ta pauser och värma sig, eftersom det inte är så lätt att komma till med bil överallt längs Göta Älv.

Love

En enorm insats
Det var kul och intressant att vara med igår och träffa Jonas och hans team, som för tillfället består av filmaren Love, projektledare Carro, kajaktjej Nettan, Olle-massör och Jonas fästmö Elin. Men det är samtidigt lite grann över gränsen nu. Han blir kraftigt nedkyld eftersom vattentemperatur droppade radikalt då den fantastiska sommarvärmen tog slut.

Dessutom brottas med det mentala. Jonas hade några fruktansvärt tuffa dagar mot vinden och vågorna i Vänern och det som verkligen gav honom bränsle där var tanken på hur mycket lättare det skulle bli i Göta Älv. Men icke. Visserligen medströms, men inte direkt plattvatten. Jonas (och även jag) trodde verkligen inte att det kunde gå så stora vågor i en älv. Höga vågor är inte lätta att simma i, särskilt inte när man redan simmat 55 mil och dessutom är kraftigt nedkyld. Det han gör är oerhört imponerande. Även om hans humör var ”lite sådär” och att han många gånger svor över förhållandena så att en borstbindare skulle bli imponerad, så vet jag att han är djupt tacksam för all den support han får i olika former.

Jag var tvungen att åka hem efter pausen vid ca 20 km. Men han klarade en mil till med båtsupport och i morgon har han ”bara” drygt 2 mil att simma. Han sade att han skulle starta kl 6 och jag hoppas att han hinner till Göteborgsoperan kl 12.40 då han ska vara med i SVT.

Kilometersplittar innan vågorna blev väldigt höga

Kilometersplittarna innan vågorna blev väldigt höga. 13,48 km var sträckan jag SUPade idag, ca 1 mil längre än vad jag tidigare gjort.