Stråkenloppet i siffror

Mellantider Stråkenloppet. Jag satte klockan på autolap 6,3 km så den tog en automatisk mellantid på nästan samma ställe varje varv. I tabellen stämmer snittpulsen per varv väldigt väl överens med min upplevelse. Första två varven stötte jag lite, sedan lade jag mig i klungan två varv innan loppet avslutades med Peo Svahn show i tre varv då man fick bita i.

Mellantider Stråkenloppet. Jag satte klockan på autolap 6,3 km så den tog en automatisk mellantid på nästan samma ställe varje varv. I tabellen stämmer snittpulsen per varv väldigt väl överens med min upplevelse. Första två varven stötte jag lite, sedan lade jag mig i klungan två varv innan loppet avslutades med Peo Svahn show i tre varv då man fick bita i.

Jag startade klockan (Garmin 920XT) ca 30 s före start, vilket marginellt påverkar tid, snittfart och snittpuls. Här finns all data på Garmin.

Tid: 2:04:27
Längd: 43.88 km
Snittfart: 21.2 km/h
Höjdstigning: 383 m (hör gärna av er ni som fått en helt annan siffra)
Höjdminskning: 390 m (borde varit samma som ovan)
Medelpuls: 157, 84 %
Maxpuls: 181, 97 % (i spurten)
Temperatur: Runt nollan
Snö: 4 km natursnö, 2 km med konstsnö i botten. Ganska löst överallt, stora delar hyfsat finkornigt.
Valla: Swix FC8X vallade och borstade en vecka tidigare vid Intersportloppet
Rill: Swix 2 mm skärande
Skidor: Årets skejtskidor (mina enda Redline skejtskidor). Kanske inte optimalt i det lösa föret, men inget som påverkade resultatet.

Pulskurva Stråkenloppet. Pulsen går upp tydligt i backen två första varven

Pulskurva Stråkenloppet. Pulsen går upp tydligt i backen två första varven och faktiskt även på tre varvet. I slutet blir det inte samma ”spike” i grafen, vilket delvis beror på att Peo inte är någon bergsget. I slutet sticker pulsen, där var det tufft.

Höjdprofil Stråkenloppet med barometer.

Höjdprofil Stråkenloppet med barometer.

 

Om Erik Wickström

Gillar konditionsträning.
Detta inlägg publicerades i Träning. Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Stråkenloppet i siffror

  1. Niklas skriver:

    Ser att vi får ganska stora diffar på höjden(kör med Garmin 910xt). Lägsta punkt typ 271 meter och högsta strax över 300. Höjdstigning 499 m och höjdminskning 506 m. Det diffar alltså 7 meter mellan stigning och minskning för min del också 🙂

  2. Emil skriver:

    Jag fick 455 höjdstigningar på min Garmin 910xt något.

  3. Emil Folkesson skriver:

    Går det inte att använda autopause för starten? Finns på min gamla garmin 610. Startar innan och eftersom jag står still så pausar den efter en sekund och börjar igen när man kör igång.

  4. Emil Bäck skriver:

    Du vallade alttså 1v inna, vad bekvämt =) Passar bussåkande vasaloppsåkare som mig utmärkt. Antar att du inte åkt på skidorna under veckan, utan att dom stått och vilat sig i form? 😉

    • Erik Wickström skriver:

      Ja, visst lät det bekvämt! Det var det också 🙂 Jag glidtestade dom bara inför loppet veckan innan (ca 1 km åkning) och åkte sedan inte mer på dom. Där emot drog jag några drag med nylonborsten kvällen innan loppet.

  5. Fredrik Rosen skriver:

    Tjena Erik. Såg seedningstiderna från loppet. Känns som väldigt snåla tider. 12 min efter för led1. Ni i täten tillhör toppen i Vasaloppet. Missade led 1 med 50 sek. Förra året var jag 17 min efter o klarade led 1 på ymerloppet med sämre konkurrens. Hmm??
    Vad säger du som kanske är insatt i kommitténs bedömningskriterier?

    /mvh Fredrik Rosen

    • Erik Wickström skriver:

      Ja, det lät ju faktiskt märkligt. Att göra seedningstabeller är väldigt svårt, då man även måste ta hänsyn till bana, före mm. Men det måste ju vara någorlunda lika från tävling till tävling. Intersportloppet i år kändes exempelvis som ett lopp där många lyckades seeda upp sig. Jag pratar med de i seedningskommittén ibland, men jag är inte direkt insatt.

Kommentarer är stängda.