Ida på upploppet

Ida glad men trött i mål

Min fru Ida gjorde en fantastisk prestation när hon åkte HalvVasan i tuffa förhållanden igår. Tidigare har hon åkt tre stycken TjejVasor och brukar ligga på ca 1 h per mil. Längre än tre mil har hon aldrig åkt och längsta turen i år innan var 2 mil en gång i Orsa. Nu klarade hon 45 km på 4 timmar och 39 minuter. En härlig kämpainsats! Trots att hon inte sportat som ungdom och ibland tar ganska långa träningsuppehåll (bl a pga graviditeter och barnafödande) så har hon alltid en tävlingsinstinkt som imponerar och hon ger allt hon har.

I fighten mot svärfar Inge blev det seger med 23 minuter. Inge gladdes såklart åt Idas lopp, men det skavde nog lite för honom att få stryk. Nästa år så…

Maj och jag hejade på vid fyra tillfällen under loppet (en km innan Vasslan, Björnarvet, Oxberg, Hökberg) medan Astrid var kvar i Mora med mormor.

Inge såg bekymrad ut på upploppet…

…men han blev glad när han såg Ida, mig och Maj