
Daniel Svensson och jag körde ett halvt pass ihop cirka en vecka före Vasaloppet, där han var SVT:s reporter som körde med täten från toppen av första backen till Evertsberg. Daniel har haft en tung säsong, men blev igår skräll-2:a i Sverigecupen i Kalix på 10 km F efter Calle Halfvarsson.
I min ”the story” från årets Vasalopp skrev jag bl a om att det var många som bröt. Inte nog med det, även DNS-listan var lång (alltså många som inte kom till start).
Senaste åren har det pratats en del om hur mycket hårdare konkurrensen blir i Vasaloppet år för år. Det stämmer också. Dels är det fler trad-åkare som satsar på långlopp. Förr var långloppen till viss del en slasktratt för trad-åkare i slutet av sin karriär som inte var tillräckligt bra på mästerskapsdistanser. Idag är det många tradåkare som tidigt går över till långlopp och fortsätter sin stenhårda satsning. Med ökad styrka.
Förutom att fler åkare satsar på långlopp är jag också helt övertygad om att eliten är betydligt bättre nu än då, eftersom de är mer specialiserade och tränar smartare. Det är svårt att jämföra nu och då eftersom spår, skidor, struktur, valla, stavar mm är så mycket bättre nu, men jag tror att få av de som kom på pallen runt millenieskiftet skulle nå topp tio idag.
I en artikel på Langrenn.com har man gått igenom vilken tid efter segraren man behöver vara för att bli på 30:e respektive 100:e plats. Det är intressanta diagram, men man ska som sagt komma ihåg att eliten är bättre idag och att numer går loppen ofta ganska fort hela vägen. Naturligtvis med undantag, som i snöfallet förra året.
Men det jag skulle komma till: I år tror jag för första gången på länge det inte blev svårare att bli topp 50 än året innan. Det var nämligen påfallande många som inte kom till start, utöver de som bröt. Dessutom var det inte så många världscupåkare som var anmälda, jämfört med exempelvis förra året.
Här några som nog hade varit topp 50 som var anmälda i år men inte kom till start.
- Johan Olsson blev sjuk och ryssarna Legkov och Vylegzhanin dök aldrig upp.
- I teamet Skistart.com/Bergslagen hade Magnus Jonsson ryggproblem, medan syskonen Maria och Kalle Gräfnings var sjuka.
- Robin Bryntesson gjorde Helt Ramm för NRK veckan innan och kom inte till start.
- Callesen och en till Team LeasePlanGo blev magsjuka och kom inte till start.
- Jens Eriksson har varit sjuk mycket i vinter och missade även Vasaloppet.
- I Lager 157 SKI TEAM hade Fredrik Byström ryggproblem och Jörgen Brink blev sjuk, så de startade inte.









När Trad-åkare ställer upp i Vasaloppet och kör blir de då Långtradare? Krävs det isf fästvallat för att få kalla sig det?
Bra frågor 🙂
Vart går egentligen gränsen för att de ska få kallas långlopp ? Personligen tycker jag att de sk långloppen är för korta. Borde inte minimum vara 50 km. Och egentligen tycker jag segrartiden inte borde va snabbare än 2:30 på något lopp. I vinter va väl de kortaste loppet 35 km, visserligen hög höjd och en del höjdmeter. Men tycker gränsen för att få kallas långlopp ska ligga runt 50 km även på seedningsloppen runt om i landet. Kanske betydligt färre som vill åka då…vem vet..
Håller helt med! La Sgambeda var dessutom de facto bara 32 km.