Vandring till Åreskutan med barn

Spelbildsbild

Så här såg ofta underlaget ut första 2/3. Sedan blev det mer stenigt.

Totthummeln är rund. Fram till Totthummeln gick leden mest i skogen, sedan gick den öppet på fjället.

Totthummeln är rund. Fram till Totthummeln gick leden mest i skogen, sedan gick den mestadels öppet på fjället (inte just här).

Östra leden till Åreskutan. Fjällvandring i Åre.

Kabinbanans liftstolpar i Åre syns där borta

Snart framme vid Totthummeln. Bilden togs precis efter att vi oväntat träffat och pratat med Anton Järnbergs mamma.

Astrid och jag bor hos Arne och Lynn under våra dagar. Arne Wickström är min farbror och Lynn Wickström är hans fru.

Fjällvandring i Åre

De är inte hemma och att få tag på hyrbil i Åre med kort varsel så här års var i princip omöjligt. Vi fick kliva av ett en timme försenat nattåg i Östersund och sedan gå 1,5 km till uthyraren, för att sedan åka till Åre via en handling i Järpen. Sedan packa om i stugan för att sedan börja vandra.

Östra leden till Åreskutans topp
Klockan hade hunnit bli 11.00 när vi startade vid kabinbanans fot i Åre. Planen var att gå “Östra leden till Åreskutans topp (215)”, via bl a Fjällgårdsliften och Totthummeln.

Den är 6,8 km och markerad svart, medan “Västra leden till Åreskutans topp (214)” är 7,6 km och markerad röd.

Här finns bra hemsidan för lederna i Åre.

1000 meter totalstigning
Det blev en bra och jättefin vandring, men hade jag gjort det igen hade vi nog tagit den västra leden. Det blev lite väl tufft på slutet för en Astrid med spagettiben, så jag fick bära henne 15-20 min av den sista timmen mot toppen för att vi sedan skulle kunna hinna med sista kabinen ner kl 16.00.

Trollstigen upp mot Fjällgårdsliften. Det blev mycket snack om diverse väsen.

7 km är ingen lång sträcka. Men 1000 höjdmeter i totalstigning på 4 timmar och 20 minuter för en 7-åring är ganska mycket. Även för mig då ena knäet ömmade efteråt.

Kinderägg på toppen
Varför gör man då en sådan fjällvandring med sin dotter. Tja? Varför inte? Astrid tycker på det stora hela att fjällvandring är kul, mysigt och spännande. Men hon kan också tycka det är tråkigt och klaga på att hon är trött i benen.

Det är viktigt att hitta rätt nivå, men jag tror inte det är fel att låta barnen möta motstånd för att sedan känna att de klarat av någonting de inte trodde var möjligt.

När vi satt högst upp på Åreskutan med våra nyöppnade Kinderägg och tittade ner på berget vi gått uppför mådde vi båda ganska bra.

Klockan är nu 08.28 tisdag morgon och Astrid sover fortfarande. När hon vaknar är det dags för frukost och sedan en ny vandring.