Ryggont bland skidåkare

Ryggont bland skidåkare i Borås Tidning 18 feb 2021

Ryggont bland skidåkare i Borås Tidning 18 feb 2021

I Borås Tidning idag stod det om ryggbesvär bland skidåkare. På bild syntes de tre sjuhäringarna Hanna Falk, Victor Thorn och Maria Nordström, samt Jens Burman. Alla fyra har haft rejäla problem och om jag minns rätt har alla utom Maria opererats och haft besvär även efter det.

Utöver dessa finns bl a tradåkarna Mia Eriksson, Moa Molander Kristiansen samt långloppan Anton Karlsson som har haft rejäla problem. Anton har även haft lite besvär efter hans operation.

Sedan finns det säkert många jag glömt. Jag själv till exempel. Jag har i perioder haft ganska ont, men än så länge har det inte varit klappkass under en längre tid.

Peter Rosén som bor nära mig och åker skidor har stora ryggproblem i perioder.

Och så vidare.

Varför?
Kanske är det stakningen som spökar. Världscupåkarna stakar ju en hel del dem också. Kanske kan Staffanstaven hjälpa lite grann? Kanske blir det för mycket rullskidåkning generellt. Eller gör vi ett systemfel i Sverige? Klarar sig andra nationer bättre?

Om Erik Wickström

Gillar konditionsträning.
Detta inlägg publicerades i Träning. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Ryggont bland skidåkare

  1. Kristina Berggren skriver:

    Erik,
    Är ryggproblem alltid lika med diskbråck? Kan vi vara mer detaljerade om ryggen så vi inte jämför äpplen med päron?
    Ryggen är flera delar: Ryggraden är ju egentligen tredelad, länd- bröst-rygg och nacke och kotorna i de olika delarna ser olika ut.

    Artikeln i Borås – tidningen kör ju diskbråck-spåret…

    Hursom, har du läst detta?
    https://strongerperformancerehab.se/darfor-ar-det-diskbracksepidemi-i-svenska-langdskidlandslaget/

    Efter lite letande hittade jag författarens namn – Jerry Brännmyr.
    ”När skidåkaren åker stakåkning ska psoas både stabilisera ländryggen och böja i höftleden. Skidåkaren ska böja och sträcka i höftleden när han eller hon åker skidor, inte i ländryggen. När psoas är hämmad kompenserar skidåkaren genom att böja i ländryggen istället. Bukmusklerna arbetar dynamiskt istället för statiskt som de är konstruerade av naturen för att göra. När skidåkaren böjer i ländryggen trycker en liten del av ländkotorna på en liten del av disken. Då är risken för diskbråck stor.”

    Ytterligare två artiklar…För han utvecklar det hela än mer.
    https://strongerperformancerehab.se/den-moderna-staktekniken-orsakar-diskbrack/

    https://strongerperformancerehab.se/historien-om-en-missforstadd-utskalld-och-oonskad-muskel/

    ”Träna dina höftböjare i hängande benlyft så får du bukmuskelträningen på köpet. Gör chin-up istället för plankan och hängande benlyft istället för crunches på pilatesboll. Gör landmine rotation där du håller i änden på en skivstång och roterar i höftleden, istället för isolerade statiska så kallade “core” övningar. Försäkra dig dock först om att dina gluteus-, psoas- och transversus abdominis muskler fungerar. ”

    ” åtta primära rörelsemönster som var en förutsättning för överlevnad på stenåldern. De är knäböj, utfall, marklyft, benlyft, press, drag, rotation och gång, löpning eller sprint.”

    Jag tänker att med stak-kraften från magen blir det även böj i ländryggen, med höftböj kan hela ryggen hållas rak…

    När jag nu kikat runt på Youtube på olika skidåkare lär de ut stakning olika (fysio-outdoor, Johan Olsson, Anders Södergren, Kläbo, din film hittar jag inte…). En del nämner magböj, en del kör med höftböj…

    Med Jerrys resonemang kanske olika personer tar till den stak-teknik som känns mest energisnål för dem, så bildas Magstakare vs Höftstakare… Och magstakarna blir senare diskbråcksutvecklare….

    Hur går dina tankar kring detta?

    / Kristina Berggren

    PS.
    Mitt diskbråck kom inte 2017, efter Nordenskiöldsloppet 24 h som man skulle kunna tro, utan 2019, kanske efter för mycket pannben och Öppet spår söndag, +4 C och alldeles för mycket klistervalla, (inlämnade till experter i sista stund… Ödesdigert beslut..!)(försökte skrapa bort det mesta i Smågan, men det kändes ändå som om alla gled om mig…) Därefter under våren blev jag bara stelare och stelare i ryggen. Dagarna innan diskbråcket hade jag trapptränat i 5x 15 trappor, lyft lite för tungt, hostat lungorna ur mig i en för mjuk säng under natten och sedan kraschade till i ryggen när jag skulle ta på mig byxorna en juni-morgon 2019. Det är ju inte jeansen fel att jag fick diskbråck, men vad🙃🤔!?
    Jag erkänner att jag har varit magstakare. Nu är det dags att byta teknik, tror jag.

  2. Erik Wickström skriver:

    Väldigt intressanta tankar, stort tack! Jag ska kika på länkarna.

Kommentarer är stängda.