Jag fick en AI-generad graf skickad till mig. Se nedan. Den visar hur och varför segrartiderna i herrklassen förbättrats från Mora-Nisses dagar till 2021 (där de verkar ha rört ihop Tord Asle Gjerdalen med Andreas Nygaard). Som stöttande text står det så här:

Det är inte en exakt sammanställning av alla segertider år för år, utan mer en modell som visar den långsiktiga utvecklingen i Vasaloppet. Tanken är att illustrera hur faktorer som träning, spårberedning och utrustning successivt pressat tiderna nedåt.

Kurvan blir därför ganska jämn, men i verkligheten har det förstås varit mer hackigt med vissa år där föret spelat en avgörande roll. Exempelvis satte Bengt Hassis nytt rekord 1986 (3:48), Peter Göransson förbättrade till 3:38 år 1998 och Tord Asle Gjerdalen körde på 3:28 år 2021.

Så diagrammet är mer ett sätt att visa utvecklingskurvan än en exakt återgivning av resultaten.

Bidrag till tidsförbättring av segrartider i herrklassen iVasaloppet (från Chat GPT). Bengt Hassis rekordtid 1986 var 3.48 (inte 3.38) och 2021 vann Tord Asle Gjerdalen (inte Andreas Nygaard).

Det ligger ju något i det att det går snabbare och snabbare pga flera faktorer. Men jag anser att det sker mycket mer etappvis.

Utrustning
Exempelvis gjorde plastskidans intåg på 70-talet (Assar Rönnlund hade knappast glasfiberskidor 1967, det måste Chat GPT också fått om bakfoten) en stor skillnad. Tiderna blev märkbart bättre efter det.

Matti Kuosku blev den sista att vinna på träskidor (1974) och Gert-Dietmar Klause blev den första att vinna på plastskidor (1975). Kolla segrartiderna före och efter det så syns en väsentlig skillnad.

Fluorförbudet kom efter 2021, men en god gissning är att utrustningsförbättringen kan t o m gå bakåt lite grann några år pga av det (dock starkt väderberoende).

Träning
Sedan tror jag träningen gjort en väsentlig skillnad senast 10 åren, då folk börjat orka (och inte minst våga) staka i full fart i 9 mil. Mellan 2000 och 2010 hände nog inte i närheten av lika mycket på den fronten.

Spårpreparering
Jag skulle inte säga att spårprepareringen har gått framåt sista åren, åtminstone inte på ett sätt som göra spåren snabbare. Kanske snarare tvärtom faktiskt. Vid rekordåret 1998 har jag hört (jag åkte mitt första Vasaloppet tre år senare) att spåren var isiga på ett sätt de inte skulle vara idag.

Eftersom det är riskfyllt att skicka ut 15 000 motionärer i isiga spår tajmar man (om möjligt) spårprepareringen så det blir hårda och fasta spår, men ingen isräls.