När jag kom hem en kväll efter skidskolan hade Martin Josefsson byggt ett skidställ i mitt vallatempel. Det är ju helt otroligt. En av de finaste presenterna jag fått i mitt liv. Och jag fyllde inte ens år. Jag undrar vad jag lyckats göra för att få en sådan fantastisk vän. Skidstället hade vi pratat om länge, men jag blev aldrig färdig till att köpa material och dessutom är min tumme som bekant placerad väldigt centralt i handen.

Att känna sig otillräcklig. Att känna sig som mindre bra pappa, make, son, bror och vän. Det är ingen skön känsla. Alls. Senaste tiden har allt jobb kokat ihop sig (Vasalöparen, Swix Ski Classics, skidskolorna, personlig träning, Min Utmaning etc).

Dagens människor är så sociala, särskilt på flygplatser.

Den här veckan har jag med undantag från två blogginlägg och två korta träningspass jobbat kl. 07.00 till 23.00, men de flesta måltider framför datorn. Så går det när man tar på sig för många spännande uppdrag. Jag har känt mig antisocial och Ida har fått göra alldeles för mycket där hemma. Även fall arbetsuppgifterna är hur kul som helst så är det inte roligt att bara göra sitt eget och säga nej till alla sociala aktiviteter, arbete där hemma och i stort sätt all träning.

Träningen har blivit minimal. När mina konkurrenter stannat kvar i Europa efter Marcialonga och kört långpass på fina anläggningar har jag klämt in två korta pass på ett konstsnöspår. Jag har i år ännu inte tränat två pass och en och samma dag. Det är inte helt bra med mina målsättningar.

Det är inte mycket snö i Oberammergau, där König Ludwig Lauf avgörs. Men det ska bli mycket nysnö.

Men på onsdag blir det bättre, då börjar livet! Jag längtar! Då ska jag pussa Ida, leka med Astrid, umgås med mina vänner och träna. Kanske till och med tejpa fast halkskydd i källartrappan. Och eventuellt blogga mer, jag har så mycket jag vill säga. Vasalöparen går i tryck på tisdag, Swix Ski Classics tar en paus (jag ska ”bara” uppdatera dess sociala medier i mellantiden) och många småuppdrag tar slut.

König Ludwig Lauf på söndag får gå som det går. Det viktigaste är att jag från och med onsdag kan börja ett normalt liv och dessutom försöka träna ordentligt!

Nu ska jag fortsätta att förbereda presskonferensen. Stort tack John Winquist för jättebra förslag till frågor!

Jag bor med Swix Ski Classics, men min klubb Ulricehamns IF bor bara 100 meter bort. Trevligt!