5000 m SkiErg på 18:00.3. Och nej, jag hade knappt kunnat köra 0.3 s snabbare. Har nog inte varit så fikasugen någonsin som sista 300 m. Låg länge på golvet efteråt innan jag reste mig.

Jag känner mig som Niklas Jonsson. Det kanske är en aningen långsökt och dessutom förmäten jämförelse, men när han gjorde sitt livs resultat genom att ta OS-silver på femmilen i Nagano 1988 var han blott 8,1 sekunder efter Björn Dählie som knep guldet.

Jag har maxat 5000 meter SkiErg drygt 20 gånger senaste 2,5 åren och igår slog jag mitt pers på 18:01.0 från 16 januari 2012 med 0.7 sekunder. Väldigt härligt att persa på något jag har så mycket referenser på. Samtidigt bittert att inte komma med i den exklusiva sub 18-klubben, där bland andra Rickard Bergengren (17.47 min), Alexander Westberg (17.55 min) och Z (17.58 min) ingår. Nästa vecka…