Jag bor i en förstklassig timmerstuga från 1800-talet hos en medarbetare på Vasalöparen

Oj vilken rolig och innehållsrik dag det blev i Mora igår. Jag trivs med livet när jag får mycket gjort, får träffa nya människor, får uppleva nya saker och får träna ett bra pass på två timmar. Visst är det mysigt och klyschigt med anaforer!

Jag bor i en timmerstuga ca 7 km utanför Mora centrum från onsdag till söndag. Den ligger jämte “huvudhuset” på tomten, så jag har den helt för mig själv. Stort tack för lånet!

Mora-Nisse och jag trivdes på Jonas Bauers välstädade kontor. Jonas är och tittar på ungdoms-OS.

I finrummet
På förmiddagen satt jag på VD:n Jonas Bauers extremt nitiskt välstädade rum och tryckte på datatangenter. Men jag fick också chansen att hälsa på alla trevliga människor som jobbar i Vasaloppets Hus. De växer ständigt och nu är det säkert 20-30 personer som jobbar där. Jag pratade även bland med Anders Romson, som är en levande historisk skatt. Han är lite äldre och kan allt om skidåkning, Vasaloppsspåren, skidorienteringsutrustning på 1950-talet och en hel del annat. Det var ett bra samtal som resulterade i två nya artiklar. Vi kommer att även använda lite material från Vasaloppsmuseet för ett roligt reportage som ska göras på söndag.

Sedan blev det lunch med Joakim Engström som också ska åka Intersportloppet på lördag. Han har vunnit spurtpris i Vasaloppet. Det är tycker jag är häftigt.

-13 grader i Oxberg igår eftermiddag

Vackert så det gjorde ont
Sen eftermiddag kom jag äntligen ut i Fäders spår! Ända sedan min far professorn åkte SkjetVasan 45 km förra året har jag också velat runt Oxbergssjön. HalvVasan och den långa SkejtVasan startar i Oxberg, men går först en sväng runt sjön innan bansträckningen ansluter till Vasaloppsspåret. Det är samma sträckning som Intersportloppet, med skillnaden att den senare inte går i mål mitt i stan utan slutar en kilometer tidigare.

Det var som att komma till paradiset. Det var HELT tomt i startområdet i Oxberg. En ovanlig syn för mig. Men spåret var pistmaskinpreppat och INGEN hade åkt där innan mig. Jag njöt i två timmar från första till sista stavtag, helt ensam utan pulsklocka, gps och musik i lurarna. Banan var mycket flack första 6-7 km, innan det kom en rejäl uppförsbacke mot Vasslan (vägundergången på Vasaloppsspåret). Den blir lördagens tuffaste stigning. Inte jättelång, men brantare än t ex Lundbäcksbackarna.

Jag och Anders Romson, spårchef för Vasaloppet 1985-1988. Snäll man.

Tunt snötäcke
Nysnön som kom i Mora dagen innan behövdes, för det var på gränsen till genomslag på många ställen. Det märktes också att det inte var gjort samma markarbete som på “riktiga” Vasaloppsspåret, för det stack upp mycket vegetation när man åkte vid Oxbergssjön.

Men hur som helst, det blev ett fantastiskt pass runt den slingan två gånger plus lite skarv, ca 35 km. Jag åkte lugnt i 20 km innan jag tryckte i mig lite socker och koffein (en gel) och körde några intervaller mot slutet, totalt 25 min effektiv intervalltid.

Sedan bar det tillbaka till Vasalopps Hus och nya tangenttryckningar på Jonas Bauers kontor. Nu i ett ganska tomt hus. Till middag blev det rödvin (6156) med våfflor och hemlagad hjortronsylt. Det mår kropp och själ gott av.

Formen känns jättebra. Får jag bra glid på söndag kommer jag nog att kunna åka bra!

Intersportloppets banprofil och bansträckning

Startlista Intersportloppet

Rullskidor med broms finns att hitta i Vasaloppets Hus.