Martin Johansson tjuvtränade i Mora. Räck upp en hand alla som slår honom i både skidåkning och orientering.

I söndags kväll kom jag hem till Borås efter ett fyra dagar långt besök i Mora. Det var egentligen helt oplanerat. Men eftersom Västgötaloppet blev inställt tyckte jag det passade bra med Intersportloppet.

De personerna jag jobbar mest med “träffar” jag till allra största delen genom mejl och telefon. Därför brukar jag alltid ta chansen med lite IRL-dejter när jag är i Stockholm eller Mora. Nu fick jag träffa i stort sett alla på Vasalopps Hus, vilket var mycket bra eftersom jag har att göra med många av dom på ett eller annat sätt. Jag gillar riktiga möten.

Fint boende
Beslutsgången för Vasalöparen gick också mycket snabbare nu när jag hade Monica på en armlängds avstånd hela långhelgen. Monica är marknadschef på Vasaloppet och ansvarig utgivare för Vasalöparen. Det var henne jag bodde hos ca 5 km utanför Mora och det var som att bo på hotell. Full service med mat och dryck och jättetrevligt sällskap. Tack Monica!

Dagarna var intensiva och ganska stressiga, men jag tycker ändå att jag kunde slappna av mentalt och göra det jag skulle under lördagens tävling. Som råpluggande student i Alaska kunde jag ibland ha svårt med det. Då kunde jag rabbla enzymerna i citronsyracykeln i saxbackarna. Sådana tävlingar går alltid åt helvete, man får inte ha stressad skalle när man rejsar.

Domaine du Vieux Lazaret

Mysmiddag
Efter loppet på lördagen satt Monica och jag med texter till Vasalöparen (på fredag är det lämning, behöver jag säga att jag längtar) fram till kl. 18.15, då jag åkte in till Mora city för att göra stan osäker. Och slappna av. Adam Steen, elitledets mest tatuerade pojke, bjöd in mig som femte hjulet efter loppet tidigare på dagen. Så Adam, Joakim Engström, deras flickvänner och jag åt en mycket trevlig, rolig och god middag på Strand Kök och Bar. Adam och jag delade en fyllig och fantastiskt god Domaine du Vieux Lazaret, som trots att den inte kom från Italien är något jag kommer att dricka fler gånger. Gott vin är svårslaget.

Överhuvudtaget var det många nya intryck under vistelsen i Mora och det såddes många frön till nya artiklar. Ett roligt reportage med nästan tio personer inblandade gjorde vi på Hemus (Mora skidstadion) i söndags. Tyvärr kunde jag bara åka 45 min skidor istället för 2 timmar den dagen, men det var det värt för alla fräcka bilder vi fick. De får jag visa vid ett senare tillfälle.

Tänk vad många roliga saker det finns i livet. Jag känner mig verkligen inte som en elitskidåkare, även ifall jag emellanåt kallar mig för det. Ibland undrar jag hur fort jag hade åkt på skidor och jag sket i allt annat utom träningen.

Birkebeinerrennets osthyvel.