I natt avled Sixten Jernberg, en av Sveriges genom tiderna största skidåkare. Jag hoppas han kämpar lika väl efter som under livet. För som han tydligen kämpade i skidspåret med sin frenesi och “eldiga” humör.

Sixten Jernberg i Vasaloppet 1960, då han precis som 1955 kom först till Mora. Foto: Vasaloppet.

Jag har aldrig träffas Sixten, men en gång gjorde jag en telefonintervju på knappt 15 minuter som jag aldrig glömmer. Den handlade om Vasaloppsförberedelser, träning sista veckan och kostuppladdning. Det enda jag minns jag att han svor som en borstbindare, hade en massa goa’ historier att berätta och att jag skrattade hela tiden. Denna intervju kommer för evigt stanna kvar som en fantastisk kvart av mitt liv.

I Skidnostagiboken där jag skrev längddelen, tog jag med följande citat från hans bok “I vilda spår”, vars titel är en travesti på Nils “Mora-Nisse” Karlssons verk “I vita spår”:

”Jag blev i stum i benen som en djupfryst makrill”.
Sixten Järnberg var inte nöjd med sin insats vid 15 km klassiskt vid VM i Sovjetunionen 1955.

Ta hand om er alla runt omkring denne häftige man!