Snön har nått delar av Sverige och hundratals elitåkare håller till på en slinga i Brux. Den nationella tävlingspremiären äger rum i just Bruksvallarna 21-23 november och helgen efter är det FIS-tävlingar i Idre.
Ofta kan denna perioden på året vara lite stressig då man jagar snö, försöker toppa formen inför öppningstävlingarna och går och är nervös över hur man står sig när en ny säsong drar igång.
Bra form
I år känner jag mig oerhört ostressad. Visst var det är en lite tråkig träningshöst med bruten tumme och flera förkylningar, samtidigt som nästan alla andra tränar otroligt mycket mer än mig. Men lägret med Lager 157 SKI TEAM i Båstad blev en vändning. Det var en chansning att åka dit och träna förhållandevis enorma mängder i tre dagar, men jag var mogen och avbröt passen lite tidigare och körde lite färre intervaller.
Efter lägret i Båstad har formen varit mycket god och när jag kör mina formtest på rullskidor och SkiErg presterar jag märkligt nog bättre än någonsin (innan den gamla SkiErgen åkte ut hann jag även med att kapa perset på 5000 m med 1 s och det nya lyder nu 17.54 min). Jag tror det beror mycket på att jag har balans i livet och känner mig väldigt tillfreds med tillvaron. I träningsväg har jag gjort aningen annorlunda mot förra året:
- Lite mer grennära träning. Det blir främst rullskidor K, stakmaskin och styrketräning. Löpning bara någon gång i veckan, och då ett kort pass med barnvagnen.
- Mer styrkebetonad träning. Inte mer styrka, utan fortfarande oftast bara en gång i veckan då Martin Josefsson och jag kör 45 min hemma i min atletklubb. Men mer trögt på rullskidorna. Jag har nog bara kört på 2:or en gång sedan Alliansloppet och ganska få pass på 3:or. Nästan allt har varit på 4:or. Även på SkiErgen har det blivit många pass med enbart motstånd 10.
- Inte lika många totalmaxningar. Jag har ganska lätt för mig att ta ut mig fullständigt i alla möjliga olika träningsformer, men jag försöker att spara några procent vid intervallpassen. Inte minst för att kunna hålla bra fart om jag ska köra ett distanspass dagen efter.
Det jag saknar är de hårda 3 timmarspassen. Det har jag inte riktigt kommit igång med sedan sjukdomarna/skadorna, men planerar att göra comeback på söndag. Jag började med att köra hårt andra halvan av ett 3 timmarspass i stort sett en gång i veckan från oktober till februari förra säsongen och tyckte det funkade bra. Detta vill jag komma igång med innan snön kommer så jag får 2-3 sådana pass innan det är dags för mer snöträning.
Hur det går i vinter är svårt att sia om och många har tränat betydligt hårdare än tidigare. Mitt mål är att komma in i säsongen bättre än nånsin och sedan får man se hur långt det räcker.
Väntar med tävlingspremiär
Jag kommer inte att åka till vare sig Bruksvallarna eller Idre i november. Eftersom jag vill vara borta så lite som möjligt hemifrån så försöker jag att prioritera hårt bland resorna, och då känner för tillfället att jag väljer andra resor än Bruksvallarna och Idre. Istället ska jag till Östersund för att jobba som instruktör åt CCC1000 helgen 20-23 november. Det är enkelt att flyga dit så man slipper sitta en hel dag i bil och jag kan hälsa på Åsa och Mattias och deras barn. Dessutom hoppas jag kunna träna själv en timme per dag den helgen, så det blir perfekt! Tävlingspremiären blir förmodligen Västgötapremiären 10 km K intervallstart 21 december i Ulricehamn.











Hej!
Jag är lite nyfiken på vad du brukar ha i snittpuls under ett långlopp(procentuellt)?
Jag kör väldigt sällan med pulsklocka, men den brukar ligga ca 80-85 procent i snitt.
Pingback: Sjuk igen | Erik Wickström – Konditionskonnässör