Västgötaloppet Trail: Test av 27 km-banan (och 17 km-banan)

Västgötaloppet trail 27 km karta via appen Topo GPS

Västgötaloppet trail 27 km karta via appen Topo GPS. Strax norr om St. Björknabben syns avstickaren till 17 km-banan

Västgötaloppet trail 27 km höjdkurva. Totalstigning 760 m för 27 km-banan. 355 m för 17 km-banan.

Västgötaloppet trail 27 km höjdkurva. Totalstigning 760 m för 27 km-banan. 355 m för 17 km-banan.

En av många delar vid fin utsikt över Åsunden

En av många delar med fin utsikt över Åsunden

Mattias Skoog och jag vid Alhammars grottor nära vändningen

Mattias Skoog och jag vid Alhammars grottor nära vändningen

Igår sprang jag årets hittills längsta löppass, både i tid och distans. Med den trevlige och gladlynte brandmannen Patrik Boman som guide kutade vi runt 27 km-banan för Västgötaloppet Trail, som avgörs som testlopp för första gången i år lördag 30 september. Bland arrangörerna finns min skidklubb Ulricehamns IF.

Backen upp till Kråkebo Berg var av det styvare slaget. 90 höjdmer på 250 meter. Tur det fanns ett rep.

Backen upp till Kråkebo Berg var av det styvare slaget. 90 höjdmer på 250 meter. Tur det fanns ett rep.

Den korta versionen är att det är en superfin bana som var betydligt mer kuperad än jag trodde. Tre gånger fler höjdmeter per mil jämfört med Ultravasan.

Mattias Skoog och Patrik Boman
Vi samlades vi Bryggan i Ulricehamn kl 9. Banexperten Patrik Boman, tävlingsledaren Stefan Carlsson, bloggläsaren Mattias Skoog och jag. Stefan cyklade med delar av turen och gav oss energi längs vägen.

Mattias var en trevlig kille som jag inte träffat tidigare. Han hade sett på bloggen att vi skulle springa och blev sugen på att hänga med. Mattias är god för 1 h 30 min på halvmaran och trippade fram på lätta stig i tunna skor första milen, men började sedan bli lite krokig av Bomans oväntat höga fart uppför och goda teknik utför. Med en mil kvar fick Mattias kliva av. Då var han tärd av alla höjdmeter.

Mattias Skoog var lätt fikasugen på Kråkebo Berg.

Mattias Skoog var lätt fikasugen på Kråkebo Berg.

3 km till riktiga skogen
Banans start är en transportsträcka ut till själva ”köttet”, alltså den verkliga terrängen på västra sidan av sjön Åsunden. Första och sista 3 km är ganska flacka vid sjön. Inte min favoritsträcka, men samtidigt fint vid sjön och inte så mycket asfalt (övriga banan i princip ingen asfalt).

När skogen sedan tog vid blev det betydligt mer ”trailigt” än jag räknat med. Det är till stora delar liten eller ingen stig, men bara genom att Boman och Carlsson rekat banan så många gånger så har det redan blivit en liten stig. Till det bättre tycker jag. Jag gillar inte helt obanat. De har också varit ute med röjsåg och krigat.

Ibland blir det några meter med väldigt branta uppförs- eller nedförsbackar. Samtidigt är det inga läskiga passager, och då ska man veta att jag är harig när det gäller den biten. Däremot tror jag ståldubbar är att föredra vid regnväder. Igår var det torrt och du fungerade det utmärkt med vanliga trailskor.

Stefan Carlsson, tävlingsledare för Västgötaloppet Trail

Stefan Carlsson, tävlingsledare för Västgötaloppet Trail

Rep i en backe
De små, nygjorda stigarna blandas med ordinär stig på bl a Åsundenleden, samt några kortare sektioner med grusväg. Backarna är tuffa. Boman är en ultraräv så han gick ofta raskt uppför backarna. Själv sprang jag i alla utom den vid Kråkebo Berg. Den fixade jag inte att springa. Tur det fanns ett rep där, annars hade det varit knalltufft bara att gå.

17 km-banan
Efter 7,2 km fanns avstickaren till 17 km-banan, som jag med lite matematik mätte upp till 16,3 km. Den blir bra för dig Martin Claesson, om du inte vill springa långa. Det är en stig på 200 m som är unik för den banan, resten samma som 27 km-banan. 27 km-banan fick jag till 26,95 km.

Observera att alla siffror här är preliminära. Vi strax fel ca 50 meter ett antal gånger och banan kanske kommer att justeras lite grann. För övrigt är jag otroligt impad av hur Boman kunde hitta.

Patrik Boman springer bra på stig

Patrik Boman är kollega med Robert Malmgren och springer bra på stig

Varför springa Västgötaloppet Trail?
För vem passar då Västgötaloppet Trail? Den som vill springa en riktigt fin bana med tuff kupering på mestadels små stigar.

Totalstigning 760 m för 27 km-banan. 355 m för 17 km-banan.

Tycker du Lidingöloppet känns som ett stiglopp behöver du vara beredd på betydligt mindre stigar. Dock ej i närheten av så kladdigt och stökigt som ett hinderbanelopp i terrängen. Det är fullt springbart överallt förutom i några tuffa uppförsbackar.

Efter avslutat verk det det dusch och lunch på Bryggan. Det blir ett kanontrevligt start- och målområde! Jag fick även den äran att skaka hand med Uport-Sebastian, som det skrivs spaltkilometer om i Borås Tidning.

Liten stig/obanat var vanliga inslag. Men det lär bli stigar av det när fler springer banan.

Liten stig/obanat var vanliga inslag. Men det lär bli stigar av det när fler springer banan.

En del passager var svåra att springa förbi. Här får Mattias Skoog gå/klättra några steg.

En del passager var svåra att springa förbi. Här får Mattias Skoog gå några steg.

Patrik Boman, Stefan Carlsson och jag efter avslutad tur

Patrik Boman, Stefan Carlsson och jag efter avslutad tur

Så här kommer inte det se ut på banan. Men det var en rolig passage tyckte Boman och jag. Mattias Skoog var inte lika övertygad.

Så här kommer inte det se ut på banan. Men det var en rolig passage tyckte Boman och jag. Mattias Skoog var inte lika övertygad.

Om Erik Wickström

Gillar konditionsträning.
Det här inlägget postades i Träning och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

11 kommentarer till Västgötaloppet Trail: Test av 27 km-banan (och 17 km-banan)

  1. Mattias Skoog skriver:

    Härlig rapport Erik! Som vanlig motionär tyckte jag banan var väldigt tuff med alla höjdmeter och mina lår skrek och bad om nåd när jag klev av. Jag valde ändå att springa tillbaka till starten och trots grova krampkänningar i den del av framsida lår som jag googlat mig till heter vastus medialis så lyckades jag ändå hinna hem till 12:30 som jag lovat hustrun. 🙂

    Det var i särklass det tuffaste jag genomfört i mitt löparliv och jag vill tacka för det trevliga sällskapet (även om jag kanske inte orkade prata så mycket i slutet) och den motivation som det gav att få springa med två så duktiga löpare.

  2. Gitarrmartin skriver:

    Lysande Rapport! Ska springa mara i helgen så lär hinna återhämta mig till detta med bra träning hela året i ryggsäcken. Sen ska man bara bestämma sig för korta eller långa med. Med tanke på att jag, likt ert löparsällskap ligger strax under 1.30 på halvmaran, så kanske korta är ett bra alternativ:-)

  3. fnero71 skriver:

    Patrik Boman var för övrigt den första att gå i mål i racet BUM100 2015 – tror han var efteranmäld för att han ville testa på 😉 Otroligt stark löpare!

  4. Erik Wickström skriver:

    Boman har väl t o m banrekord på BUM100! Han är grym. Gitarrmartin: Fixar du 42 km fixar du också 27 km. Men räkna med att gå en del 🙂

    • Gitarrmartin skriver:

      Kom i mål på 3.15. Så fixar nog den distans jag får för mig att springa gissar jag:-)

      • Erik Wickström skriver:

        3.15!!! Grattis. Du kommer att fixa 27 km även om du springer baklänges 🙂

      • Gitarrmartin skriver:

        Hehe! Kanske det! Sprang i Jönköping med mycket backar (kolla Jönköping marathon hemsida så förstår du vad jag menar), motvind och ganska få medtävlare. Så tror jag nog kan putsa 6-7 minuter på en platt bana med mindre vind.

  5. Jonas skriver:

    Kan det bli ett blogginlägg/recension ang Hoka-skorna du kör i?!

Kommentarsfältet är stängt.