10 st 1000 m-intervaller löpning på bana med 3.11 min i snitt

Banintervaller på Ryavallen. Tusingar med Jakob Böhm och Simon Evaldsson.

Banintervaller på Ryavallen. Tusingar med Jakob Böhm och Simon Evaldsson.

I fredags efter en löplektion på Ryavallen körde jag ett pass med banintervaller med Jakob Böhm och Simon Evaldsson. Böhm har varit en bättre löpare än mig i flera år, men i höstas i Rya Åsar Trail Run samt i sommarens Rya Åsar 5K Challenge har jag varit marginellt före.

Tartan på Ryavallen

Tartan på Ryavallen

Vi har kommit fram till det är dags att höja farten och förbättra löpsteget, eftersom det är något som saknas då vi båda springer största delen med joggingvagn.

Sällan banintervaller
Senaste åren har jag typ snittat ett eller två banpass per år, så något 3000 m-test eller kortare intervaller som 200 m eller 400 m vågade jag mig inte riktigt på. Det blev tusingar istället.

10 st 1000 m med 1 min vila blev det. Jag är annars ganska dålig på att få rejält med intervalltid på mina intervallpass. Det blir ofta 5 st tusingar om jag kör ett sådant pass. Så bra att Böhm styrde upp så det blev rejält.

Hoka One One Carbon X på Ryavallen i Borås

Hoka One One Carbon X på Ryavallen i Borås

Drog varannan intervall
Vi siktade på 3.10-fart så länge det bar (eftersom Anders Grahl et al hade dragit runt Böhm på de tiderna på motsvarande pass i Ryahallen i vintras) och drog varannan intervall. Sista två var jag dock ca 4 respektive 6 s före. Simon sprang också bra, men lite efter. Tiderna för mig blev:

  • 3.10 min
  • 3.10 min
  • 3.10 min
  • 3.11 min
  • 3.12 min
  • 3.11 min
  • 3.11 min
  • 3.11 min
  • 3.12 min
  • 3.11 min

Nu kanske den insatte tänker ”Men du Erik, brukar inte du maxa sista intervallen?”.

Jo, det gör jag ofta. Och det gjorde jag även denna gång. Men det syns inte på siffrorna ovan. Det beror på att jag var så fruktansvärt trött. Jag är inte van vid så tuffa intervallserier och vi pressade varandra rejält. Det var en helt annan typ av trötthet än den jag upplevt tidigare vid banpass. De tre sista intervallerna var en pina. Första 600 m på sista intervallen gick inte fort, sedan lyckades jag rädda upp situationen med en långspurt.

Nedvarvningen fick jag avbryta i förtid. Jag var helt enkelt för trött. Kul med banpass. Nästa gång blir det 3000 m eller fyrahundringar.

Mitt rekordsnitt på tusingar är 3.05 min. Men då körde jag bara 5 st och hade 1,5 min som vila. Jag skulle nog säga att denna insats kanske var bättre. Första fem intervallerna var ju rena barnleken jämfört med de fem sista.

Jag sprang i Hoka One One Carbon X. Kändes bra.

Om Erik Wickström

Gillar konditionsträning.
Det här inlägget postades i Träning. Bokmärk permalänken.