Målgång Alliansloppet 2015. Foto: Joachim Nywall, http://www.joachimnywall.se.

Resultat Alliansloppet 2015 finns här.

Vilken dag! Sol, värme och TV-sänd rullskidspropaganda! Alliansloppet blev återigen en lyckad tävling och för mig gick det kanonbra, med en 24:e-placeringen med tiden 1:45:56. Det blev 2.24 min bättre tid än förra året (då lite sämre väder), dock bara 22 s närmare täten.

Höjdprofil Alliansloppet

Jag stod seedad som 63 och kom iväg hyfsat, men blev lite stängd då Fredrik Byström traddade framför mig till följd av ett stavbrott. Som vanligt så gick det att åka relativt obehindrat från mitten av första backen och uppåt och det var ganska enkelt att hamna i den gigantiska tätklungan som bildades på toppen av backen. Det måste typ varit 80 pers i den.

Eftersom jag inte har så vassa armbågar brukar jag ofta hamna ganska långt ner i sådana klungor, men jag letade mig successivt framåt på vänsterkanten genom att ta en del vind och plötsligt låg topp 10. Då stack två killar och hamnade typ 10-20 meter framför klungan. Då såg jag min chans till 15 seconds of fame, så jag stötte ikapp och ett tag låg vi tre framför resten av klungan. Det var dock i samband med att TV visade damtäten. Så mycket var det rycket värt.

Mina varvtider. Jag satte på klockan 30 s innan start och första varvet är kortare. Detta visar att andra varvet gick lite fortare än första och att sista gick klart långsammast.

Efter det tappade jag åter lite position i de lättåkta partierna och när jag skulle avancera i Båbergsbacken vid ca 10 km blev jag lite stängd och sedan från krönet ner till varvning gick det fort och dessutom till stor del på cykelbana, så det var svårt att köra om. Första 10 km gick för övrigt väldigt lätt tyckte jag, man behöver inte förta sig mitt i en stor klunga.

Låg trea efter 5 km
Innan varvning vid 16 km drog tempot upp pga av ett spurtpris, så jag tappade lite där, men gjorde en bra backe och efter några kilometer på nära max där jag tog mycket vind lyckades jag gå ikapp tätklungan. Sedan gick det lugnt några kilometer. Men ett stavbrott framför mig gjorde att jag återigen var tvungen att gå upp i vinden och stöta ikapp tätklungan.

I klungan på tredje varvet. Foto: Johan Trygg.

Jag minns inte var jag släppte, men det var ungefär efter halva loppet, att jämföra med efter ca 10 km förra året. Därifrån åkte jag i en klunga på fem personer med bland andra Kjetil Dammen nästan hela vägen in i mål. I början tog jag en del förningar, men sedan orkade jag inte det. Med 1,5 km kvar flög jag av och lyckades tappa 30 s på den sträckan, dock med lite vinkningar till publiken på upploppet.

Vid sista varvningen förresten åkte jag i mitt eget tempo uppför backen och var först upp i klungan, men jag väntade in de andra några sekunder på krönet eftersom det skulle vara lönlöst att åka själv.

Bättre tryck, men blev trött
Sammanfattningsvis tycker jag att jag har bättre tryck på 2:orna, även om jag fortfarande verkar ha uppför som främsta vapen. Att jag tappade så mycket som 4:02 min på täten på andra halvan var jag lite missnöjd med, jag var ju bara 22 s närmare täten i år än förra året. Jag kanske fick lägga in lite väl många tempoökningar för att hänga med första halvan, så jag var lite för sliten sista varvet (sista varvet 2.15 min långsammare än andra varvet).

Efter målgång. Foto: Johan Trygg.

Jag har åkt mindre rullskidor i år än förra året, så det kan bero på det. Men jag är ändå betydligt bättre och kände mig stark. Förra året bröt jag tummen 3 september och fick ett långt rullskidsuppehåll. I år hade jag tänkt att skippa det brottet och åka mer rullskidor.

Siffror (Polar V800)
Längd: 47,6 km
Tid: 1:45:56
Snittfart: 26,9 km/h
Totalstigning: 355 meter
Väder: Typ 26-28 grader, torrt och solsken
Åkte ej med pulsband

För övrigt…

…var det som en paradi att se alla stavbrott och stavspetsar som gick sönder. Många drabbades, och självklart hade jag kanske inte slagit finåkare som Lukas Bauer, Jerry Ahrlin, Erik Melin Söderström, Axel Bergsten, Christoffer Callesen, Daniel Nordebo, Bruno Debertolis och Anders Solin om deras grejer hållit. Visst kan man drabbas av otur, men man ska också komma ihåg att vissa bryter grejer ofta och vissa sällan. Jag bryter ungefär totalt en stav per år och 0,5 stavspetsar per år, all träning och tävling på rullskidor/skidor inräknad. Vissa stavspetsar håller inte måttet och det gäller att upptäcka vilka. Jag gillar exempelvis Rex/Proski som bland annat finns på Skistart. Gällande stavrör så tycker jag Triac slår det mesta vad gäller vikt och pendel, men jag upplever att brottstyrkan är bättre på andra stavar vilket faller avgörande till Madshusstavar (jag gillar även handremmen och infästningen av trugan). Sedan måste man också tänkte på när man kan sätta i stavar och inte, och när det är läge att bara sätta i en stav. Som sagt, otur kan man ha, men utrustningsproblem går att påverka.

…saknade jag Adam Steen på startlinjen.

…ledde Rickard Bergengren loppet solo i typ 2 min efter ca 10 km. Stort! Han är fortfarande i extas.

…var servicen från Ulricehamns IF som vanligt oklanderlig. Men jag funderar ändå på vätskeryggsäck eller liknande nästa år, så man kan dricka när man vill. Det blir lite stimmigt med vid langningsstationerna i stora klungor. Fredrik Byström har ett system med vätskan vid midjan och slang som han är väldigt nöjd med, tror det är denna.

Mattias Carlzon var inte helt nöjd, men hade ändå bättre tid än förra året.

…står det att Marcus Johansson blev 71:a, trots att han bröt.

…var det bara två framför mig som inte hade låneskidor i år. Jag tyckte det var bra att de hade många låneskidor och jag upptäckte inga stora skillnader i rull. Förutom de vars bennummerlapp ramlade av och fastnade i hjulen. De flesta valde skidor på fredagen, men vinnaren Jens Eriksson frågade mig på lördag morgon var man kunde testa låneskidor, så det var nog inte bara tröga skidor kvar på tävlingsdagen i alla fall. Det är svårt att uppskatta rullet, men jag tyckte låneskidorna (Skigo-2:or med kolfiberstomme) gick ungefär som ett par Elpex-2:or.

…var det många nya ansikten som kom fram och tackade för en bra blogg. Sådant värmer alltid, tack! Det kom också fram en Janne som ville bli fotat tillsammans med mig, det händer ibland och känns alltid väldigt roligt och speciellt. Jag fick också äntligen träffa Niklas Solsjö, som ofta kommenterar på bloggen, i verkligheten. Stort!

…så bodde jag med CCC1000 på Scandic, trevligt!

…gjorde Rasmus Blom, som jag hyrt in som instruktör på mina Torsbyläger, sin livs idrottsprestation genom att bli 11:a. Grattis!

…vann Hanna Falk. Andra året i rad segern går till Ulricehamns IF. Det blir ett ännu större grattis!