Britta Johansson Norgren-intervju

Just hemkommen från årets bästa pass, en episk rullskidrunda på 6 mil med Landvetter som utgångspunkt. Rapport kommer.

Jag gör sedan många år lite jobb för långloppsvärldscupen Visma Ski Classics, bland annat artiklar till deras hemsida. Igår publicerades en intervju med Britta Johansson Norgren som jag gjorde i onsdag. Se nedan.

Johansson Norgren ready to win all eleven races

For the second year in a row, Britta Johansson Norgren from Lager 157 Ski Team became the Visma Ski Classics Champion. In this week’s Friday article, the Swede talks about herringboning training, using kickwax again and setting goals.

Text: Erik Wickström. Photo: Magnus Östh

Britta Johansson Norgren vinner La Sgambeda före Katerina Smutna i december 2016. Foto: Magnus Östh.

Britta Johansson Norgren vinner La Sgambeda före Katerina Smutna i december 2016. Foto: Magnus Östh.

In the season of 2016, Britta Johansson Norgren won Jizerská, La Diagonela, Marcialonga and Toblach-Cortina, and she became the Visma Ski Classics Champion. In the season of 2017, Britta won La Sgambeda, Vasaloppet and Årefjällsloppet, and took the same title. She also won the green sprint bib and the Visma Nordic Trophy.

– It was for sure another awesome season. My goals related to results were to win the yellow bib, to finally triumph in Vasaloppet and to reach the podium in Birkebeinerrennet. I reached all those three goals.

After being the first loser the previous three years, Britta was maybe more relieved than happy after winning Vasaloppet, the most prestigious event in Visma Ski Classics.

– There is a bit of true in that. Now I look forward to win Vasaloppet again, but without the enormous pressure from others and myself.

Practiced herringboning
When Britta talks about goals, it is obvious that her driving force is connected to improvements, rather the victories.

– Of course it is always great to win. But my motivation stems from developing details in training. From August all the way through the season I practiced herringboning every week. A lot. Both in dry land training with poles and on snow, mostly by sprint repeats. It is difficult to herringbone without kickwax, since you are not aloud to glide. That training probably helped me to win Årefjällsloppet, where you have to herringbone in the sprint to finish. That was very satisfactory for me.

Britta Johansson Norgren vinner Vasaloppet 2017. Foto: Magnus Östh.

Britta Johansson Norgren vinner Vasaloppet 2017. Foto: Magnus Östh.

Victories in eleven races?
Britta is also triggered by tough challenges, like winning Birkebeinerrennet without kickwax, as the first girl.

– I also have a crazy thought about winning all eleven races in Visma Ski Classics. I mean, why not? Katerina Smutna won five races in a row this season. So eleven should be possible. And yes, of course it was hard mentally to lose in so many sprints to Smutna last season. It is due to different reason, but I am hungry and I look forward to get my revenges.

Maybe kickwax next season
Britta double poled all races last season and she reached the podium every time except once, in the very hilly Reistadløpet, where she was 6th.

– I don’t think I could have reached the podium anyway, but I might have performed better with kickwax. Next season, in contrary to this, I will be prepared mentally and equipment-wise to put on kickwax in some races. It depends on the snow conditions. If the temperature is stable, it is more favourably with kickwax in a race like Reistadsløpet.

Lina Korsgren och Britta Johansson Norgren, två tjejer som skidsverige är väldigt glada att ha!

Lina Korsgren och Britta Johansson Norgren, 1:a och 2:a i Nordenskiöldsloppet 2016. Foto: Erik Wickström.

Victorious on Iceland
After the Visma Ski Classics final in Levi in April, Britta took a two week-break from training (she calls one hour of running each day as a break). After that she started up the training for next season by winning Fossavatn Ski Marathon on Iceland.

– It was a great trip. I usually don’t race much in the spring. Now I both had two late Visma Ski Classics events and the race on Island. It was by far my longest season ever.

– After I got home I started up with dry land training. The true kick-off with my training was the first camp with the team in May. It was kind of a chock for the body. The team looks great and we develop every year.

Coach Emilia
This interview is done right after Britta has finished a long distance rollerski workout with Ida Ingemarsdotter on the Swedish national team. Otherwise Britta is often training by herself.

– Anton Karlsson just joined our team and we live in the same city, so we will probably be doing some training together this year.

Britta also has another training partner, her five-year-old daughter Emilia.

– She can bike with me when I am doing short, easy runs. She is my toughest coach, since she always says I should run faster.

 

Britta Johansson Norgren
Born
: Mars 30th 1983 in Uppsala, Sweden
Live: In a house in Östersund, Sweden
Occupation: Cross country skier. Occasionally ski instructor.
Family: Married to Jonas Johansson, coach for the biathlon guys in the US national team. Daughter Emilia, born November 2011.
Team: Lager 157 Ski Team
Training volume: 700 hours last year, aims for 750 hours this year.
Results long distance skiing: Visma Ski Classics Champion in 2016 and 2017. 1st La Sgambeda, Vasaloppet and Årefjällsloppet 2017. 1st Jizerská, La Diagonela, Marcialonga and Toblach-Cortina 2016. 1st König Ludwig Lauf 2015. 2nd Vasaloppet 2014 and 2015. 3rd Ski Classics Champion 2014/2015.
Results traditional skiing: 11th 10 K classic and 4th relay, Olympics 2006. 14th sprint classic, Olympics 2014. Two relay medals at the World Championships.
Strengths as a skier: My strength. Double poling in steep uphills. And I never give up, I keep on going.
Goal Visma Ski Classics 2018: Lead the development of double poling. Win Birkebeinerrennet without kickwax as the first girl. Maybe win all eleven races?
Occupation in ten years: Something in the area of sports and health, it is big interest for me, not only as an athlete. My occupation also depends on what my husband will do, if we get more kids etc.
Read more: www.lager157skiteam.com

Publicerat i Träning | Lämna en kommentar

Herrmiddag och Landvetterdistans

Otroligt kul att medlemmarna i vår grymma Whats App-grupp levererade i år igen. Det är ett gäng med skidåkare som tränar i Borås. Förra året var Martin Damm årets komet med en 79:e-plats, en placering bättre än Z:s pers. I år satte Rickard Bergengren (110:a) och Johan Kanto (104:a) mäktiga personbästan. Efteråt försökte vi såklart fråga Kanto hur mycket cash han fick av Lager 157 för att åka med damsegraren Britta, men självklart är så inte fallet. Han fick i alla fall mycket TV-tid.

Jag, Rickard Bergrengren och Johan Kanto efter Vasaloppet i vintras. Kanto blev 104:a och fick omåttligt mycket TV-tid eftersom han åkte så mycket med Britta.

Ida och barnen åkte till Kanarieöarna med Karoline Björk Isberg och hennes barn i onsdags. En vecka blir de borta. I slutet av sommaren är det istället jag som är ledig två veckor själv med barnen. Då blir det ingen solsemester utomlands utan andra grejer.

Jag passar på att träna och jobba en del nu när jag är själv hemma. Och ikväll är det ”herrmiddag” med några kompisar. Jag lagar inte maten som tur är, utan är istället systemansvarig för inköp av dryck.

I morgon startar Johan Kanto sitt hemmaläger i Landvetter med ett par Nybro Ski-åkare. Dr Grenlöv och jag gör ett gästspel på förmiddagen. Drygt 3 timmar stakning står på programmet och jag hoppas på bra marschfart med hets mot slutet.

Publicerat i Träning | 2 kommentarer

På tåget hemåt

Stockholm är fint. Många stadsnära grönområden. Men för mycket folk i stan.

Stockholm är fint. Många stadsnära grönområden. Men för mycket folk i stan.

Burger King-meny på stationen innan 18.14-tåget. En klassiker. Passade på att se Johaug-dokuentären på SVT Play under matstunden.

Burger King-meny på stationen innan 18.14-tåget. En klassiker. Passade på att se Johaug-dokuentären på SVT Play under matstunden.

Så sitter man på tåget på väg hem mot Borås. Jag kommer fram kl 21.44, så med knappt 5 km cykling hem blir det lagom till läggdags. Vi lägger oss ofta kring 22.00 eller 22.30 på vardagar. Det behövdes framförallt för ett par år sedan då barnen vaknade i ottan. Nu vaknar Maj ofta kring fullt humana 06.30, så dagarna då man inte går upp jättetidigt för jobb eller träning får jag ganska många timmars sömn.

Astrid gillar att sova länge på mornarna (och vara uppe på kvällen). Nattuggle-generna kommer från hennes pappa, farmor och farfar.

Föreläsning och boksignering
Jag kom ganska tidigt till hufvudstaden igår och ägnade lite tid att gå runt i stan. Jag har varit mycket i Stockholm och på många olika platser, men jag är dålig på att sätta ihop stadens alla delar geografisk. Nu är det bättre. Jag studerar kartor för fullt och kollar numera hela tiden ut genom rutan när jag åker med i bilar för att lära mig vägarna. Det tar sig.

Igår kväll hade jag boksignering och föreläsning på Alewalds. 80 st var anmälda men det var lite färre som lyssnade tror, det blir alltid ett visst bortfall. Det var roligt att prata och jag tyckte det gick bra. Det var också trevligt att träffa alla träningsintresserade, både tidigare bekanta och nya ansikten. Förresten finns nu både Längdskidåkning för dig och Smart konditionsträning att köpa i butik och på nätet hos Alewalds.

Nästa föreläsning blir på måndag på ett företag i Borås, i kombination med en löpclinic.

Pingisrobot. Något alla borde ha hemma.

Pingisrobot. Något alla borde ha hemma.

Pingisrobot
Jag tror det var tredje gången jag var på Alewalds och pratade. Det är en härlig sportbutik med inbjudande personal som kan sin sak. Vd:n och ägaren Anders Engström har ett oförtrutet engagemang och är omåttligt stolt över sin butik och sin personal. På ett charmigt sätt.

Natten till idag sov jag hos Anders i Spånga och självklart blev det en ny match mot hans pingisrobot. Han sade att han inte haft den uppe sedan jag var där senast för något år sedan. Bra att den underhålls. Efter ett tag (efter att han filmade) tyckte jag att min backhand blev bättre. Jag vågade toppa bollarna lite mer och fick även till en hyfsad snärt i backhandsmasharna.

Anders Engström. En passionerad sporthandlare.

Anders Engström. En passionerad sporthandlare.

Rullskidåkning med Dolla 
På förmiddagen idag lånade jag rullskidsutrustning på Alewald (Swenor-3:or mm) och åkte en riktigt fin tur på Djurgården. Helt sjukt att det finns så fin och sparsamt trafikerad rullskidåkning så centralt. Från strax efter Djurgårdsbron hittade jag en runda på 7,2 km runt ön. Tar man första asfaltsvägen till vänster och sedan svänger vänster i varje asfaltskorsning första kilometerna så hittar man enkelt. På tillbakavägen får man kanske kolla kartan någon gång. 350 meter av rundan var grusväg, men inte var några problem. Särskilt inte eftersom jag körde med kompositstomme (i detta fall Swenor Fibreglass) och gummihjul.

Efter att jag skrivit på bloggen att jag skulle till Stockholm var det en läsare som hörde av sig och undrade om jag ville ha sällskap på träningen. Självklart! Bartendern och led 1-åkaren (enda bartendern i led 1?) Dolla, som även klämt Lidingöloppet på 1.54 var med större delen av turen. Det var säsongpremiär på rullskidor för honom så han körde på lättare hjul. Jag kände mig jättepigg hela passet och lyckades även vinna de fem prestigefyllda spurter på ca 75 meter. Det var några år sedan jag senast träffade Dolla, så det var på tiden med en uppdatering.

Anders Szalkai, Patrik Yderberg och Luca Mara. Ingen dålig trio.

Anders Szalkai, Patrik Yderberg och Luca Mara. Ingen dålig trio.

Vi körde förbi en karl med barnvagn och hund som Dolla menade på var Prins Philip. Jag är dock tveksam. Han borde varje i Sognefjell på försäsongsläger så här års. Han har ju trots allt gjort ganska bra insatser i fäders spår.

Kvartalskonferens
Från lunch var det ”kvartalskonferens” med Springtime. Vi var på Gällöfsta Gård nordväst om Stockholm. Fint ställe med god mat. Anders Szalkai är chefredaktör för Runners World numera och han var en av många personer jag passade på att prata med. Szacke haltade och är redo för att operera även sin andra hälsena.

Konferensrummet blev utomhus idag på Gällöfsta Gård

Konferensrummet blev utomhus idag på Gällöfsta Gård

Publicerat i Träning | Märkt , , , , , , , , , , , | 1 kommentar

Finfin rullskidåkning på Djurgården

Publicerat i Träning | 2 kommentarer

Pingisrobot

Att spela bordtennis mot en robot är sedan gammalt när man besöker Alewalds-Anders Engström. Behöver jag säga att både forehand och backhand självklart satt bättre när inte filmkameran var på!

Publicerat i Träning | Lämna en kommentar

Hänger på Kungsgatan

Publicerat i Träning | Lämna en kommentar

Hundra hundringar – 100 gånger 100 m på SkiErg

Jonas Colting på sin Scott-MTB med fullgung

Jonas Colting ska snart simma runt Gotland

Innan det var dags att cykla ner till tågstationen i morse betade jag av ett fint pass hemma i källaren. Jonas Colting, som för övrigt börjar sin simning runt Gotland på fredag, har pratat lite grann om att ett pass där man kör hundra hundringar i bassäng, alltså 100 st 100 m-intervaller.

I vattnet tar det passet flera timmar. På en SkiErg tar ett sådant pass ungefär en timme, så jag tänkte att det skulle passa mig bra. Apropå Jonas Colting så skrev han en artikel om simning och folkhälsa på Aftonbladet debatt i söndags. Han mejlade den till mig innan för korrektur. Jag tycker Jonas skriver riktigt bra, så det är en ära att få ge lite input. Precis som tidigare gånger strök jag hans semikolon, som han envisas med att använda. Jag kan använda semikolon i en vetenskaplig artikel, men i mer lättsamma sammanhang som i böcker och tidningar tycker jag man istället kan använda punkt, komma eller streck (-).

Är det detta som kallas att varva en SkiErg? Den verkar inte fixa mer än 50 intervaller per pass.

Är det detta som kallas att varva en SkiErg? Den verkar inte fixa mer än 50 intervaller per pass. 

7 s acceleration
Nåväl. Jag ställde in SkiErgen på 100 m följt av 10 sekunders vila. Intervallerna gick på 20,6 s i snitt och jag vilade 7 s för att sedan börja acceleration sista 3 s av vilan. Ca 4 s in i intervallen (efter ca 20 m) nådde jag marschfart.

Första 50 intervallerna hade jag 1.44 min/500 m som marschfart. Sista 50 hade jag 1.45-fart. Vad tiden/farten blev på respektive hundring är lite irrelevant eftersom datorn inte riktigt hänger med på flygande starter. Det spelar väldigt lite roll på 500 m-intervaller och uppåt, men det ger tydligt utslag på 100 m. Så intervallerna kunde ligga på 20.0-21.0 s med liknande insats.

Fart som 5000 m max
Jag tyckte det blev ett kanonbra pass. Att göra 100 igångdrag (accelerationer) tar på krafterna. Det hade jag väntat mig och körde därför på motstånd 6 (kör ofta 8 eller 10 annars). Pulsen var relativt låg i början men andra halvan låg den ofta på 85-88 procent av max. Den hinner inte gå ner så mycket i vilan.

Mitt pers på 5000 m motsvarar 1.44.5-fart, så jag körde alltså i ungefär den farten som marschfart idag. Det kändes ganska lagom. Det är lätt i början, men hårt i slutet.

Hundra hundringar på SkiErg. Första 50 st.

Hundra hundringar på SkiErg. Första 50 st.

100 gånger 100 m på SkiErg. Sista 50 st.

100 gånger 100 m på SkiErg. Sista 50 st.

Publicerat i Träning | Märkt , , , , , | 1 kommentar

På Alewalds i Hufvudstaden i morgon

Anders Engström

Anders Engström i sitt garage med fin märkning på skidorna

I morgon tar jag tåget (ej fakir) till Stockholm för att föreläsa om löp- och skidträning på sportaffären Alewalds på kvällen. Föreläsningen är öppen och kostnadsfri, så in och anmäl dig här!

Jag ska sova hos ägaren Anders Engström, som bor i Spånga. Det har jag gjort en gång tidigare och då fick jag testa hans pingisrobot. Det har han lovat att jag ska få göra även denna gång.

På torsdagen är det kvartalskonferens med Springtime, företaget som producerar Runners World, Bicycling, Women’s Health och Vasalöparen, samt arrangerar löparresor etc. Sedan är det tåg tillbaka sen torsdag eftermiddag. Förmodligen i vanlig ordning med en Burger King-meny som köps på centralen innan tågets avgång.

Publicerat i Träning | 4 kommentarer

Hour of Power – 20,9 km/h i snitt i en timme på 4:or

Förra veckan blev en ny bra träningsvecka. Om man avrundar en halvtimme uppåt ett par gånger så jag har kört 10 timmar tre veckor i rad. Riktigt bra. Jag känner mig också starkare i träningen.

Racefox-värden 1 h stakning på 4:or. På vintern tror jag mitt bästa på en timme är 12.4 attack och 26.6 båltryck, alltså ganska likt. Jag inbillar mig att det skulle gå att få bättre värden på 3:or.

Racefox-värden 1 h stakning på 4:or. På vintern tror jag mitt bästa på en timme är 12.4 attack och 26.6 båltryck, alltså ganska likt. Jag inbillar mig att det skulle gå att få bättre värden på 3:or. Jag hade högre värden andra halvan än första, kanske pga medvind.

Styrkan bra för ryggen
Igår var det barnkalas efter lunch och på kvällen var vi bortbjudna till grannarna. Dessutom gjorde vi en källarröjning av stora mått. Så jag drog på mig träningskläderna hyfsat tidigt. Först 20 min generell styrketräning i källaren. Jag försöker få in ett styrkepass i veckan nu för att hålla ländryggen i trim. Under hela 2016 blev det bara 14 st styrkepass á ca 20-30 min, att jämföra med 52 st som är målet. Jag tycker ländryggen alltid blir bättre när jag styrketräning regelbundet.

Foten bättre men inte bra
Efter styrkan tog jag Elpex-4:or och försökte värma upp med lite diagonalåkning och stakning med frånskjut. Det gör dock för ont i foten. Foten har för övrigt blivit mycket bättre senaste veckan. Skönt. Men löpning är ännu inte att tänka på.

84 procent i snittpuls
Efter 10 min uppvärmning var det dags för en Hour of Power. Jag ville se vad jag kunde snitta på ett par fyror under en timmes stakning med start och mål på samma ställe. Start korsningen Företagsgatan/Bussgatan på Viared, vändning toppen av branta backen i Björkhult på Segloravägen.

Jag landade på 20,9 km/h. Vet inte om det är bra, har inte gjort det innan. Men det kändes helt ok. Tiden blev 57.42 min (jag vände vid ca 30 min men det var medvind på tillbakavägen). Snittpulsen blev 157 (84 procent), vilket var ungefär som väntat. Hyfsat flackt, 130 höjdmeter på 20,1 km. Delvis blöt vägbana, tidvis duggregn och gissningsvis ca 15 grader. Inte Staffanstaven utan vanlig stav för en gångs skull, eftersom jag körde ”på tid”.

Publicerat i Träning | 8 kommentarer

Borås Triathlon-bilder del 2

Den här fartbilden är jag nöjd med!

Full fart direkt efter simningen! Slutartid 1/40.

Nicklas Yderhag var först upp i vattnet, men gjorde en sjuuuukt långsam växling. I mål var han 20:e man.

Nicklas Yderhag var först upp i vattnet, men gjorde en sjuuuukt långsam växling. I mål var han 20:e man.

Snabb triathlonväxling T1. Cykelskorna fastsatta på cykeln med gummiband som sedan går sönder.

Snabb triathlonväxling T1. Cykelskorna fastsatta på cykeln med gummiband som sedan går sönder.

En gammal landsvägs-Monark med växlarna på ramen. Otroligt vacker.

En gammal landsvägs-Monark med växlarna på ramen. Otroligt vacker.

Jag tog några bilder i lördags på Borås Triathlon som finns i detta inlägg. Ta gärna om ni vill ha och hänvisa med länk till denna blogg.

Publicerat i Träning | Märkt , , , , , | 3 kommentarer