I söndags åkte jag och min gode vän Martin Josefsson till Växjö för en mycket annorlunda tävling: Växjöklassikern= ¼ klassiker på rad. Tidigare i somras köpte jag en våtdräkt för att på sikt delta i någon triathlontävling, och innan dödsbädden genomföra en ironman. Men det har bara blivit tre simpass i år, alla 20 min crawl med starkt bristande teknik. Och hittills ingen triathlontävling om man inte räknar den här. Så här gick i alla fall loppet:

Martin tog dagens bild. Han tog alla bilder förresten.

750 meter simning: Det gick ungefär lika illa som väntat. Min tid på 14,26 min var drygt 4 min sämre än de snabbaste och jag låg på en 12:e-plats. Martin stod på stranden och flabbade åt min låga ”kadens” och vidöppna käft (hur fan ska man annars få in luft?). Sedan märkte jag hur svårt det var navigera. Man måste ju typ kolla upp var femte tag för att inte helt simma åt fel håll.

75 km cykel: Växlingen till cykeln gick bra. Jag hade tempodräkt under våtdräkten. Sedan på med glasögon och tempohjälm och iväg med cykeln. Skorna (som är speciella triathlonskor med ett spänne istället för tre) satt redan fast på pedalerna och utan strumpor var man snabbt fit for fight. Men oj vad yr man blir av crawl. Första två minuterna på cykeln körde jag som en rattfull. Väl iväg hade jag en Garmin som motiverade mig. Jag siktade på 40 och lyckades snitta 40,5 km/h ensam i 75 km på den småkuperade vägen i det småländska regnet. Cykeltiden var den näst snabbaste (15 s sämre än den bästa) och jag låg tvåa drygt 2 min efter triathleten Johan Olsson.

Kurvtagning i regn på polyurethanhjul. Kan få både modiga och fega att fega.

22,5 km rullskidor: Återigen en bra växling. Jag behöll tempodräkten, -hjälmen och glasögon. Cykelskor byttes mot rullskidsskor, fortfarande inga sockar. Och inga handskar, det tar för lång tid att ta på sig (12 blåsor fick jag på händerna, alla har spruckit, alla gör ont). På rullskidåkningen avgjorde jag loppet, med fantastiskt stöd av Martin som gav mig mellantider och langade dricka. TACK Martin, I owe you.

Martin Josefsson, dagens bästaste sällskap.

7,5 km löpning: Senast jag sprang ett hårt löppass var i höstas, alltså nästan ett år sedan. Sedan dess har jag haft problem med ischias och hälsenor. Men för några månader sedan bestämde jag mig för att gå till botten med problemet. Jag började gå i barfotaskor och instabila skor som får fotens muskler att jobba. Jag började löpträna i tävlingsskor. Jag slutade använda mina ilägg. Jag började styrketräna specifika övningar för bålen 20 min 2 ggr/v. Och det har verkligen hjälpt. Hittills mycket mindre problem och ett mycket bättre löpsteg, men jag har låtit det ta tid. Nu tränar i ganska hög distansfart och landar helt klart på framfoten. Sista löpsträckan idag vann jag överlägset och efteråt var det säkert 10 st som sade: ”Vad snyggt och lätt du sprang” istället för mer väntade ”Grattis till segern”. Jag gick ut på löpningen efter 3 timmars tävlingstid och höll 3.35-fart (motsvarar höga 35 min på milen). Låter inte så idiotfort, men så långt in i tävlingen ligger man hela tiden på gränsen till kramp och måste hålla igen lite. Längsta löppasset är fortfarande 10 km i år, men förhoppningsvis kommer det att öka. Förresten att springa utan sockar i skorna kan göra ont. Det skavde så mycket så att de vita skorna blev röda.

Totaltid: 3h 28min (banrekord). Energiintag: 1 liter sportdryck, 1 japp, 1 koffeingel.

Resultat

Nästa helg väntar nya tävlingar, men då en idrott i taget!