SkiErg

Efter en vecka med tre hela vilodagar, korta träningspass samt dåliga mat- och dryckesvanor är jag tillbaks på banan igen. För att få en bra start på veckan ställde jag klockan på 05.25. När alarmet ringde tog jag en jordnötssmörsmacka och en halv kopp Arvid Nordqvist Grandia (i brist på Festivita) och skyndade vidare till Onyx för att köra 5 st 1000 m-intervaller på SkiErg.

Jag har inte kört SkiErg sedan i höstas, men jag lyckades i alla fall slå personligt rekord med tiderna 3.37-3.37-3.37-3.37-3.35. Motståndet var 8 av 10 (aningen tungt, det blir 7 nästa gång) och vilan var 1 minut mellan intervallerna. Vanligtvis tycker jag att det kan vara svårt att få upp pulsen på styrke- och stakmaskiner som slangar, Bråsterk, SkiErg och Thorax Trainer, men idag klappade hjärtat ordentligt. Medel 90 % och max 95 % på sista tusingen. Tyvärr missade jag Tour de SkiErg, men jag ska satsa på att slå Rickard Bergengrens tid på 5000 m om några veckor: 18.35 min. Jag har även testat Thorax Trainern tre gånger, och den gillar jag bäst eftersom den ger så grennära träning. Men SkiErg är också riktigt bra.

Sista intervallen blev riktigt tuff. Emellertid beror pulsökning till viss del av att man svettas kraftigt och på så sätt tillfälligt minskar blodvolymen.

Efter att denna uttömning gick jag direkt på ett kortare cirkelpass där hela kroppen fick sig en rejäl doning. Härligt att vara klar med ett av veckans tuffaste pass redan kl. 06.55 på måndagen.

Spännande arbete
Efter några veckor med lite mindre arbetsbörda ska jag åter ner i gruvan. Vasalöparens majnummer ska produceras och det innebär som vanligt långa dagar, många mejl, många telefonsamtal, höga stressnivåer och nackont. Men på något vis längtar jag efter det. Helt enkelt för att det är så förbannat kul. Utslaget på ett år jobbar jag inte så mycket mer än en heltid, men det är väldigt periodiserat och hopar sig ibland.

Nästa års Vasaloppsoutfit?