Jag har tränat riktigt bra den senaste tiden, och sedan i maj har jag hela tiden kört 7-15 timmars träning per vecka. Det är inte så många timmar om man jämför finåkarna, men kvaliteten har varit mycket bra: många intervallpass på rullskidor (dock bara ett 2h-pass), mycket styrketräning, ett och annat spänstpass, stakmaskinen skierg varannan vecka och flera tuffa MTB-tävlingar. Det har funkat bra och jag känner mig i fin form. Tyvärr har det inte blivit så mycket så mycket träning på mountainbiken.

På fredag och lördag tänkte Ida och jag gå Vasaloppsleden för första gången...

I juli blir det det mycket cykel. Ränneslättsturen i söndags, Mörksuggejakten nu i helgen, MTB-SM i Borås (varning för ful hemsida) nästa vecka och Engelbrektsturen i slutet av månaden.

Igår testade Martin Ewaldsson och jag att cykla tempobanan på Kransmossen så fort som möjligt. Jag känner mig riktigt sliten från helgens övningar, men det blev i alla ett jobbigt och bra pass. Han slog mig rättvist med 42 s på den 9,33 km (enligt Garmin 310XT) långa banan. Min tid blev 27,11 min, vilket ger ett snitt på 20,6 km/h. I Ränneslättsturen 78 km i söndags hade jag ett snitt på 24,4 km/h, vilket säger en del om hur mycket mer teknisk en SM-bana är jämfört med ett långlopp.

Förresten, Martin Ewaldsson slog mig inte rättvist. Min cykel väger ca 12,5 kg mot hans knappa 10 kg. Och dessutom hade han en ny sadelstolpe i kolfiber. Han hittade den i Göteborg till vrakpriset 1400 riksdaler.

...som uppvärmning inför Mörksuggejakten.