Skejtens historia

Igår körde jag grundkursen i skejt på Borås skidstadion. 1,5 h i spåret + 30 min inomhus framför skärmen med teknikgenomgång. Fast det tog lite längre tid, ska utöka tiden till nästa gång, för det lär det bli nästa vinter! I tisdags blev den fullbokad, så vi var sex stycken. Lagom storlek för ett sådant här tillfälle i skejt tycker jag.

Skejt växel 3. Foto: Anders Claesson.

Skejt växel 3. Foto: Anders Claesson.

Visst har jag haft en del skejtundervisning tidigare, men inte i så stor grupp. Jag bestämde mig för att läsa på några timmar gällande teknik, teknikövningar och även historia.

Här finns en radiodokumentär från 2015 om skejtens historia från Radiosporten. Det tar de bl a upp:

  • Hur de satte upp staket, pinnar och plank vid första testet att begränsa skejt vid världscupen i Davos 1984.
  • Att två tävlingsåkare slängde det ena staket i en flod vid samma test (vansinnigt roligt och på många sätt helt rätt)
  • Att FIS dåvarande längdchef Bengt-Erik Bengtsson (som då var stor motståndare till skejt) kallade till ett krismöte där Thomas Wassberg föreslog att göra som simningen med flera olika stilar, i det här fallet klassiskt och skejt. De lyssnade inte på honom då.
  • Charlotte Kalla och Marcus Johansson

    Charlotte Kalla och Marcus Johansson. Kalla tycker jag en förebild gällande skejtteknik. Tillsammans med Elofsson och Hellner. Bjørgen har många väldigt bra kvaliteter, men hennes skejtteknik tycker jag inte är något man ska eftersträva.

    Att Vladimir Smirnov blev bästa icke-skejtare vid VM i Seefeld 1985 med en 24:e-plats, då Gunde vann. Då var skejt förbjudet på stadion, typ första 100 m och sista 200 m.

  • Att FIS 1985 med hinder hade gjort det svårt att skejta i de tuffa uppförsbackarna i början av Holmenkollens världscupavslutning. Då åkte Wassberg med tejp under skidorna uppför, som han drog bort på toppen och sedan vann tävlingen.
  • Det var nog dödsstöten för skejtmotståndarna och säsongen 1985/1986 fanns det två olika stilar. I Vasaloppet var för övrigt Bengt Hassis den sista segraren med skridskoskär, 1986.

Amerikanen Bill Koch hyllas av många som skejtpionjär. Han vann totala världscupen 1982. Men skidorienterarna började skejta redan på 40- och 50-talet, något Vasaloppskonnässören Anders Romson berättat för mig. Sedan kom skidorienteraren Pauli Siitonen till långloppen med sina ”Siitonenschritt” (skejt med en skida och den andra i spåren). Han vann Vasaloppet 1973. Koch sägs ha inspirerats av hur folk åkte på långlopp i Sverige.

Fel väg att gå
Känner vi igen här med plank, staget och pinnar? Jag skulle gärna behålla klassisk åkning. Men självklart är korkade regler som begränsad stavlängd och stakfria zoner helt fel väg att gå. Det som vi ser på som parodi förr händer igen.

Ingen vid VM i Lathis körde något klassiskt lopp utan fästvalla. Vad är problem med att vissa åkare stakar vissa världscuplopp? Jag tycker bara det tillför en dimension att man inte vet vilka som kommer staka eller ej.

2001 (och 2000) åkte jag Engadin skimarathon. Härligt lopp alldeles för få svenskar åker. Över 10 000 deltagare.

2001 (och 2000) åkte jag Engadin skimarathon. Härligt lopp alldeles för få svenskar åker. Över 10 000 deltagare. På den tiden höll sig Fischerskorna till SNS istället för NNN. Skidparet på bilden åker Niklas Vernholt runt på idag.

Om Erik Wickström

Gillar konditionsträning.
Det här inlägget postades i Träning och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Skejtens historia

  1. Palle skriver:

    Nostalgi. Två bilder i rad med likadana stavar.

    • Erik Wickström skriver:

      Det var mina första finstavar. Minns när jag på JSM i Älvdalen 2001 värmde upp på mina aluminiumstavar för att spara på mina nya fina Swix Star-stavar. På startrakan höll jag på att ramla flera gånger för det var så ovant att åka med kolfiberstavarna. Gick dock bra i loppet. 29:e-plats och bästa resultatet dittills. Ledde i mål eftersom jag var oseedad. Ramlade i loppet, något jag väldigt sällan gör på tävling. Rickardsson vann. 20 km K ind start.

  2. Johan Berg skriver:

    Synd att det inte finns något riktigt skejtlopp under Vasaloppsveckan. De borde iaf köra en halvvasa men helst en hel i skejt. Hade anmält mig direkt pga att jag bara kan åka skejt på rullskidor pga armbågsproblem.

  3. Johan Berg skriver:

    Men skulle det funka så bra med tanke på skejtbädd/få spår för de senare kommande ÖS-åkarna? Varför inte lägga till en dag tex torsdagen innan ÖS-helgen? Eller borde/måste loppet vara på helgen för maximera antalet åkare?

    • Erik Wickström skriver:

      Tidigare låg det samma dag som Stafettvasan, så jag tror det går att lösa med skejt/klassiskt. Det är nog svårt att starta innan vinterveckan inleds med Kortvasan, men kanske onsdagen dagen efter Halvvasan. Alltid svårt att hitta bra dag. Tufft också med funktionärer.

  4. Johan Berg skriver:

    Hmm, blev sugen på detta lopp nu efter att vi haft lite diskussioner ovan! 🙂 Hur kuperat är det? Ser ju väldigt lätt ut på course map men så är det ju med Vasaloppet också och den tron har ju många motionärer fått betala dyrt för…

    Såg ngt om 3 km uppför efter 15 km tex. Hur mycket påverkar höjden? Starten ligger ju på 1800 m.

  5. Johan Berg skriver:

    Blir nog så! 🙂

    Antar att det finns klassiska spår (såg så ut på bilderna jag såg). Min bättre hälft vill nog åka klassiskt och halva distansen isf.

Kommentarsfältet är stängt.