Kullamannen 2017

Banprofil Kullamannen Dödens zon

Resultat Kullmannen 2017 finns här. Bilder finns här. Jag blev 6:a av 545 som gick i mål. Tiden blev 1:57:17. Johannes Tegner vann på 1:40:54.

Niklas Lundgren, min svåger, sprang 12 km-loppet med bravur. Nille sprang utan mönstrade skor, vilket är en bedrift i sig.

4 november (jag vet, väldigt länge sedan) sprang jag för första gången Kullamannen med start och mål i Mölle på Kullahalvön i Skåne. Loppet erbjuder distanserna 12, 22, 44 och 161 km. Förhoppningsvis kommer jag ihåg rätt när jag nedan beskriver loppet.

Jag kände mig inte direkt topptränad, men eftersom vi var nere med familjen i Höganäs den helgen passade det bra, framförallt med tanke på att min svåger Nille också skulle springa. Han kutade 12 km-loppet och gjorde det kanon!

Rötter i Skåne
Min far är uppväxt i Ängelholm och min mor i Helsingborg. Jag har varit i Ängelholm varje sommar sedan jag föddes. Första åren hyrde mina föräldrar stuga i havsbaden, innan de köpte stuga i Vejbystrand 1990, året då jag skulle fylla 8 år.

Lars Vilks och jag i Alaska, med en bild på Nimis i bakgrunden. Han kom dit och hade en föreläsning typ 2004.

Från stranden i Vejbystrand ser du Kullahalvön, eller ”Kullen” som det kallas. Vi har också åkt över dit med båten för att pröva fiskelyckan. Och så har vi varit vid Lars Vilks konstverk Nimis flera gånger. Jag har för övrigt träffat Lars Vilks två gånger, en gång på Nimis och en gång när han kom till Alaska för en föreläsning. Jag har även träningssprungit ett par gånger på Kullen då jag älskar miljöerna där ute.

Stenblock
Mot denna bakgrund kändes steget inte långt att kuta Kullamannen. 22 km kändes lagom. Starten gick och det gick fort i täten på den korta asfaltssträckan (gissar ca 1-2 km asfalt totalt i loppet) innan banan vek av upp i skogen. Jag låg sexa i början, men arbetade mig uppåt då de första ca 7 km gick på ganska snällt underlag, ofta i form och grusstig. Sedan dök spåret brant ner mot strandlinjen för en nästan 2 km lång sträcka på klippblocken mot Nimis.

Där tyckte jag lite av det roliga tok slut. Jag gillar trail och jag gillar knixiga stigar. Men jag gillar inte att springa på stenblock, då jag tycker det medför onödigt stora risken. I början av den sträckan låg jag 4:a, 8 s från 3:e-platsen. Efter den sträckan låg jag 6:a och såg inte ens 5:an framför mig. Snittade ca 10 min/km i nästan 2 km utan att klättra en enda höjdmeter.

I Kullamannen startar deltagarna i mindre grupper var 5:e minut. En riddare på en hästrygg ordnar masterstart

Orkade inte mot slutet
Resten av loppet var knalltufft upp och ner för slänterna på små och knixiga stigar. Jag tappade lite motivation efter att ha förlorat chansen om en pallplats, men jag krigade på så gott jag kunde. Sista tredjedelen av loppet blev jag ganska trött då nästan 2 timmars tävlingstid är tufft för mig. Jag var helt enkelt för dåligt tränad för det. Jag lyckades i a f behålla 6:e-platsen.

Jag blev också återigen bästa löpare i arrangörs-t-tröja. Det var en långärmad funktionströja med förvånansvärt dålig passform.

Lite väl stökigt för min smak
Sammanfattningsvis så tyckte jag det var ett jättetrevligt arrangemang. Det var kul att åka med svärfar och min svåger och jag träffade många personer jag känner. Och det var kul att tävla på Kullaberg, till ungefär hälften på stigar jag tränat på tidigare.

Jag tvekade länge i skovalet. Till slut blev det metalldubb. Inte optimalt. Hade behövt djupare gummidubbar. Dessutom halkade jag en del på stenarna med metallen.

Men det var lite i stökigaste laget för min del. Jag är tveksam till om jag kommer springa det loppet prestationsinriktat igen. Det är för stora risker. Att springa upplevelsebaserat skulle jag kunna tänka mig. Banan är magiskt fin på många sett.

Nästa gång ska jag nog springa utan ståldubb. Det gled en del på stenarna och i gyttjan var gummidubbarna för små. Bästa skorna för Kullamannen är nog stora, djupa gummidubbar med stort avstånd mellan dubbarna. T ex Inov8 X-Talon 212, Salming Elements eller Icebug Acceleritas 6.

Enligt Polar V800
Tid: 1:57:19
Längd: 20,70 km
Snittfart: 5,40 min/km
Snittstegfrekvens: 168 (lågt pga fick gå i flera branta uppförsbackar)
Totalstigning: 890 meter
Totaldrop: 795 meter (ska vara samma som stigning)

Rune Larsson, ultralöparlegenden, var på plats. Det var andra gången jag träffade honom och det var kul att byta några ord.