Resultat Tjurruset Borås 26 okt 2019

Karta Tjurruset Borås 2019

Karta Tjurruset Borås 2019

Tjurruset Borås 2019. Erik Wickström före Richard Albertsson och Martin Flinta.

Resultat Tjurruset Borås finns här. Jag vann 10 km-loppet på tiden 48.35 min, vilket var 2.42 min före 2:an Richard Albertsson.

Hela familjen på plats vid Ymergården/Borås skidstadion.

I lördags kom Tjurruset till Borås för första gången. Jag minns att jag och min Hestra IF-kompis Dan Sundström, eller åtminstone jag, sneglade på Tjurruset redan runt millenieskiftet då det gick i Stockholm. Idag går loppet i Östersund, Falun, Stockholm och Borås, om jag förstått saken rätt.

Min bild av Tjurruset är ett tufft terränglopp med inslag av obanad terräng, naturliga hinder och gyttjehål. Den bilden stämde ganska bra.

GIF-ruset 2016
Jag har aldrig sprungit Borås Action Run, som är ett OCR-lopp som verkar påminna om Tough Viking, Toughest och liknande arrangemang. Det lockar mig inte med alla dessa byggda hinder.

Det enda som varit likt Tjurruset eller ett OCR-lopp jag sprungit tidigare var GIF-ruset i Borås, där jag var först 2016. Där möttes man också av mossar och obanad terräng, men där fanns också några byggda hinder. Det loppet genomfördes bara ett par år tror jag, då det var för lågt deltagarantal.

Då, precis som nu, sprang Astrid barnloppet. 500 m denna gång. Jag sprang med henne. Hon tyckte det var kul och var exalterad över att ha sprungit i en bäck. Och över sin medalj. Hela familjen var på plats, men de övriga åkte sedan hem. Vädret var inte superhärligt och kusinerna i stan var leksugna.

Tjurrusetväder

Helt andra deltagare
Starten gick. Det blev någon slags tjuvstart. Min klocka stod på 48.29 min ett par sekunder efter målgång och i resultatlistan står det 6 s långsammare. Folk var ivriga med att komma iväg och jag hängde på.

I startfållan på Kretsloppet (10 km flack asfalt) och Rya Åsar Trail Runt (11,4 km terräng) känner jag typ hälften av alla som står där. På Tjurruset var det nästan bara nya ansikten. På väg till start mötte jag några jag kände, bl a min adept Per Larsson som överraskande blev topp tio. Men längst fram i starten var det i stort sett bara Karin Nilsson (vann damklassen) och Martin Flinta (tre herrklassen) som jag kände lite grann.

Tjurruset är ett starkare varumärke än jag trodde. Det lockar utomsocknes deltagare. Totalt över 700 deltagare där det kändes som boråsarna var i minoritet. Borås elitmotionärer på skidsidan lyste med sin frånvaro.

Själv från 2 km
Richard Albertsson tog kommandot direkt och drog första 1,5 km ungefär. Det gick tillräckligt fort för att jag inte skulle vilja gå upp och höja farten, men det var ingen tjurrusning. Martin Flinta sprang sedan först i en nedförsbacke och därefter gick jag upp i en brant uppförsbacke efter 2 km. Då släppte de andra två och så sprang jag hela loppet själv.

Tjurruset 2019

I början sprang Richard pyttelite fel en gång och jag en gång. Sedan kollade jag noga på snitslarna hela tiden. Det var jättebra markerat, men det tog ett par kilometer att vänja sig vid att kolla efter banmarkeringen hela tiden.

Ungefär hälften obanat
Jag skulle tippa på att ca hälften av loppet gick i obanad terräng, till stor del mosse. Precis som i GIF-ruset noterade jag att jag har ganska lätt för att springa i mosse. Kanske för att jag är hyfsat lätt, i kombination med att jag har en viss känsla för vägval och att blanda korta och långa steg. Det gäller att hitta de rätta tuvorna och ha kort markkontakttid.

Den del som gick obanat var ibland halvblöta mossar och ibland rena vatten- och gyttjehål. Det var ett antal tuffa passager, som kunde handla om att springa/vada över en två meter bred och 70 cm djup bäck. En gång sprang man i en sjö ett typ 50 meter med liknande djup. Ibland föll jag framåt och fick hjälpa till med händerna.

Men generellt gick det att springa på bra. Trots kuperingen och trots underlaget och hindren höll jag ändå 5.16 min/km-fart. Så visst var det mycket löpning. Enda långa partiet med lite väl stökigt underlag var sista mossen med ca 1-2 km kvar till mål. Den var lite för lång och svår för min smak. Annars en riktigt kul och bra bana. Min Polar sade 9.18 km och när jag lade in det på Strava stod det 9.41 km. Jag tror mest på det sistnämnda.

När mot ett naturligt vattenhinder i Borås

Två simtag
I vattenhindret nära dammen varifrån vattnet till konstsnön till Borås skidstadion hämtas var det mycket publik. Då såg jag min chans att ta två tag bröstsim. Det mottogs väl.

Jag blev också ännu kallare än vad jag redan var. Och höjdmätaren och pulsmätaren visade konstiga siffror. Fram dit hade jag 166 i snittpuls. Sedan visade den lite konstigt, men den sjönk nog lite grann.

Totalstigningen i loppet skulle jag tippa till 250 höjdmeter. En GPX-fil av banan kommer att ligga här några dagar.

Fortfarande bra form
Prestationsmässigt så tycker jag att jag var i bättre form på Rya Åsar Trail Run för ett par veckor sedan. Mjölksyran kom vid lägre pulsnivåer denna gång och jag hade lite lägre puls. Kanske pga syrachockerna i Hammarbybacken i onsdags. Pulsen blev sedan ännu lägre i slutet av loppet då fötter och ben blev nedkylda. Då tycker jag ofta det blir ännu mer mjölksyra i relation till puls. Men visst kändes det bra även i lördags! Kul med bra löpform.

Nästa år hoppas jag fler boråsare springer. Det verkar locka folk som annars inte springer motionslopp. Tidsskillnaden mellan t ex 1:an och 25:an var mycket större än Kretsloppet och Rya Åsar Trail Run.

Tack till Tjurruset och Ymer för ett jättebra arrangemang!

Skorna Hoka One One Evojawz, som jag även hade på Rya Åsar Trail Run, kändes helrätt. Robert Malmgren brukar tjata på mig och säga att ståldubb är ett måste på Tjurruset i nedförsbackar, men det gick ändå.

Bröstsim i Tjurruset. Eller precis efteråt.