I onsdags bröt Ida armen och i lördags hämtade vi henne på sjukhuset efter att hon opererats på fredagen. Första dagarna låg hon mest på soffan eller i sängen och knaprade morfin, men nu är hon bättre.

Styrka med kroppen som motstånd med Fitness24Seven på Vasaloppets virtuella partnerträff, som brukar bestå av styrka plus seminarium.

Hon har ett stort gips på vänsterarmen vilket gör det svårt med vardagssysslor samt att bära Stig. Men hon är piggare och är ute en del nu. Och kan dra ner på de smärtstillande medicinerna. Skönt. Men det är inte läge för henne att börja jobba än.

Igår körde jag ett styrkepass som Fitness24Seven hade gjort för Vasaloppets virtuella partnerträff (brukar vara i Stockholm annars). Det gick fint att köra på gräsmattan där Ida och Stig också höll till. Astrid var i skolan och Maj hos en kompis.

Jag lyckades också vara med med på den digitala träffen efteråt på 1,5 timme genom att sätta i hörlurar och titta följa seminariet på skärmen i telefonen, samtidigt som jag gick med barnvagnen så Stig kunde somna.

Sedan gick jag hem när han somnade och satte på babylarmet. Och så satte jag mig på cykeln inne för att kunna fortsätta kunna följa videolänken samtidigt som jag fick in konditionsträning den dagen. Bara 20 min cykel, men alltid något. Och sedan när Stig vaknade jag gick ut med honom igen till seminariet var slut (han är i stort sett alltid nöjd när man går med honom i vagn).

Jag gillar inte att jobba när jag är med barnen, men nu när Ida brutit armen så får det bli lite nödlösningar.