Tredje långpasset på lika många veckor nu. Bra säger jag till mig själv. Långpass på rullskidor är den träning jag verkar ha svårast att få till och nu blev det dessutom dunderlångt.

Kristian Olofsson bjöd in till Hyssnarundan, som jag kört två gånger tidigare på rullskidor. En gång med Team Serneke för några år sedan och en gång med Henrik Litzell i år. Och så har jag cyklat den en massa gånger. Kanonbra runda med undantag för att det är aningen smalt mellan Sandared och Hultafors.

Kristian Olofsson och Henrik Litzell

Bara Hestra IF
Kristian (Elpex-4:or), Litzell (Swenor-3:or) och junisen John (Swenor-3:or) startade vid Volvo på Viared och jag (gamla Swenor-4:or) hakade på när de passerade Sjömarken, vilket innebar att det blev premiär för för mig att åka rundan det hållet. Fyra hestraiter på rull.

Ner till Bollebygd är det lätt nedför och där gick det ganska beskedligt i medvinden, så även bort till Hyssna trots lite mer kupering där.

Tufft upp till Liagärde
När vi kom till Hyssna hade vi åkt 3 mil och vi visste att vi skulle vända upp i motvinden. Då kände jag att det var dags att ta tag i passet, så jag malde på i motvinden.

John tar av sig dunjackan

Det gick lite lugnare innan backarna innan Liagärde, men upp där matade vi på fint i typ 10 min i den långa backen. Där flög Kristian och John av, medan Litzell slog mig i spurten.

Strax efter krönet samlade vi ihop gruppen igen. John var helt färdig och blev hämtad med bil. Jag tvingade honom f ö att ta av “dunjackan” (träningsjackan) han hade på överkroppen utöver ett underställ och en vätskeryggsäck i 13 plusgrader. Någon ordning får det vara.

Fortsatte i högt tempo
Sedan matade jag på ungefär som i ett långlopp i ytterligare 40 minuter, där Litzell bet sig fast medan Kristian flög av i roten av Seglorabacken.

Vi väntade sedan in Kristian som var rejält sliten och sedan också fick åka bil hem. Hemvägen körde jag inte lika hårt, men okej marschfart.

Kristian Olofsson och Henrik Litzell

Fin formdag
Det var en otrolig känsla att kunna mata på så fint på Swenor-4:or (trögare än Elpex-4:or och nya Swenor-4:or) med ganska hög puls utan att bli helt slut muskulärt. Och framför allt kunna köra hårt i slutet av passet. Formmässigt har jag ungefär tre sådana här dagar per år på rullskidor.

18,1 km/h i snitt en oktoberdag med mestadels blöt vägbana är jag nöjd med i 65 km i 3 h 35 min. Som motionär älskar jag att tävla mot mig själv med snittfarter, även om det såklart beror på hundra faktorer.

142 i snittpuls och 171 i max (när jag precis spurtade ner Litzell i Seglorabacken).

Hyssnarundan enligt Polar Flow