Rya Åsar Trail Run 2020 the story

Resultat Rya Åsar Trail Run 2020 herrar

Resultat Rya Åsar Trail Run 2020 damer

Rya Åsar Trail Run 2020 vid Ramshulan på Rya Åsar i Borås

Erik Ahlström från Salomon var på plats. Numer kanske mest känd som initiativtagaren bakom “rörelsen” Plogga.

Resultat Rya Åsar Trail Run 2020 finns här. Jag blev 2:a på tiden 49.06 min, vilket var 4.01 min bakom Fredrik Bakkman som vann på 45.05 min.

Inför Rya Åsar Trail Run 2020

Lördag 10 oktober sprang jag Rya Åsar Trail Run. Jag hade inför loppet placeringarna 3:a, 3:a och 1:a. Det var ingen idé att satsa på seger då jag hade hört att Fredrik Bakkman och Linus Hultegård skulle komma till start, men jag var väldigt sugen på att hålla i min svit på pallen.

Det var höstens första kalla dag kan man säga, med 8 plusgrader och regn. Premiär med mössa, åtminstone på uppvärmningen. Sedan sprang jag i splitshorts, linne och tunna vantar. Aningen kyligt faktiskt, skulle ha valt korta tights och tischa istället.

Här vid Ramshulan på Rya Åsar där det nya tävlingsområdet var tog Ida och jag våra bröllopsbilder

Olika starttider
På grund av rådande pandemi var det totala deltagarantalet maximerat till 300 och det var ungefär lika många som valde att springa. Till skillnad från typ 750-1000 st senaste 1-2 åren.

Starterna var uppdelade på hela dagen, med grupper som hette “Jag ska bara ta mig runt”, “Motion”, “Van traillöpare”, “Snabb löpare” och “Elit”.

En intressant iakttagelse är att 6 av de 10 främsta damerna i resultatlistan startade inte i “Elit”. Det var bland andra 1:an, 3:an och 4:an som startade inte i elit.

Bland herrarna var det 2 bland de 25 första i resultatlistan som inte startade i elit. Det var de som blev 9:a respektive 18:e.

Karin Nilsson, där tänjandes inför start, blev 2:a.

Karin Nilsson, här tänjandes inför start, blev 2:a.

Ändrad bana
Jag har känt mig i fortsatt bra löpform på sistone, även om det har blivit lite mindre träning senaste veckorna. Tack vare all barnvagnlöpning har jag hållit i ca 2-5 mil löpning de flesta veckor ända sedan i våras, vilket är jättebra för att vara mig. Kanske inte så många intervallpass, men jag springer ofta hyfsat fort när jag springer “lugnt”.

Banan var ändrad till i år eftersom kommunen har gått in med maskiner i skogen för att få bukt med granbarkborren på Rya Åsar.

Det stod att den skulle vara 12,2 km, men de flesta verkar ha mätt upp den till betydligt kortare än så.

Hoka One One Evo Jawz

“Hängde med” i 1 km
Linus Hultegård kom inte till start, men Bakkman stack iväg som ett skott. Förutom en liten backe precis i början gick första kilometer på en grusad, bred stig mestadels nedför. Utan att springa mig fullständigt slut höll jag honom ca 10 meter framför mig vid 1 km-markeringen, där vi inte hade någon annan nära bakom. Sedan var det Bakkman show.

Djävulsbacken var i år ersatt med en motsvarande, nästan värre, som steg ca 100 meter på ca 1 km. Där var det stig, blött och jävlig. Han flög iväg uppför den och jag tog det i min takt.

På toppen av backen vände jag mig om såg jag en annan löpare som verkade hyfsat nära. Men när jag vände mig om efter ca 3 km såg jag ingen trots att det var en lång synlig sträcka.

Då insåg jag att jag det skulle bli 9 km solo på stig, grusväg och grusad stig.

Mattias Carlsson och Linus Wirén med funktionärer fixade en bra tävling

Strava-segment
Jag kände mig ganska pigg och försökte springa så fort jag kunde, även om jag visste att jag skulle bli tvåa. Pulsen sjönk lite på slutet. Lite pga att jag trots allt matade på rätt bra i början, men också för att det var svårt att ta ut det allra sista över så lång tid när jag inte hade något att springa mot. Sedan var det också ganska tekniskt utmanande på vissa ställen.

Det fanns en hel del Strava-segment runt banan som jag analyserade en del. Fredrik sprang snabbare än mig överallt förutom nedför Halensbacken (75 höjdmeter nedför på bred, grusad stig, båda 1 min 31 sekunder) och slutbacken mot mål (27 höjdmeter uppför på grusväg, jag 1 min 54 sekunder och han 2 s långsammare).

Noterbart är att Karin Nilsson spöade mig och Bakkman nedför Halensbacken, enligt egen utsago pga en duell med Peder Hallberg.

Peder Hallberg, funktionär och löpare

Nöjd
4.01 min är väldigt mycket på 11,36 km. Men Bakkman har VM-guld i orientering i stafett och SM-guld individuellt. Och han vann nog ganska mycket på de tekniska stigarna, där jag är helt okej, men inte som honom. En vecka efter Rya Åsar Trail Run sprang han milen på 30.54 min. En hyfsad tid, men det är i skogen han nog trivs bäst.

Jag väljer hellre att se det som att jag sprang bra. Det kändes fint och framförallt var jag 2.55 min före 3:an. Flera av löparna efter mig var bara marginellt efter mig på Rya Åsar 5 K challenge i somras och Simon Evaldsson (dock sjuk veckan innan) var ju bara 1 s efter mig på 3000 m när jag sprang på 9.09 min i somras.

Tack
Stort tack arrangören för en toppentävling och tack för alla hejarop!

De tunna trailskorna Hoka One One Evo Jawz funkade finfint. En gång halkade jag, det var de korta branten (rejält brant) precis efter toppen av Björbobacken.

Data enligt Polar Vantage V:

Tid: 49.06 min
Sträcka: 11.37 km
Snittempo: 4.19 min/km
Snittkadens (stegfrekvens): 91 cykler per minut = 182 steg per minut
Höjdmeter upp och ner (ska vara samma pga start och mål på samma ställe): 315/350 meter
Snittpuls: 164 (87 %)
Maxpuls: 178 (95 %). Kanske har jag inte längre 188 i maxpuls.