
Vasaloppet 2014. Foto: Nisse Schmidt
2014 blev jag 25:a i Vasaloppet, 33 sekunder efter segraren. Tack alla som hjälpte mig till det.
För mig var det en oförglömlig dag där lilla jag kämpade mot vasaloppssegrare samt VM- och OS-guldmedaljörer hela vägen in till Mora.
Min tidigare bästa placering var 52:a (2011) och varje dag i tre år hade jag tänkt på hur jag skulle bli topp 30.
När jag lyckades tänkte jag varje dag i åtminstone ett år på hur glad jag var att jag gjorde det.
Förutom att jag själv fick ett fint lopp var 2014 ett ganska speciellt år.
- Det snöade ymnigt.
- Många i elitledet åkte fortfarande med fäste (stor andel ruggskidor just detta år), även om många med mig stakade sitt första Vasalopp 2014.
- Ski Classics-lagen tränade stakning, men fortfarande ganska traditionellt. Det var nog främst pga det som jag lyckades, där fanns en lucka. Jag kände att jag hade ett ”försprång” i träningen trots betydligt mindre mängd än proffsen.
- Få i eliten tränade primärt på tröga rullskidhjul.
- Man åkte inte på stakskidor.
- Det fanns ännu inga slangbälten och langningsstationerna var infernon.
- Om detta och mycket mer pratar jag i det första avsnittet av podcasten Vasaloppshistorier med Mats Stegemann som publicerades förra veckan.
Stort tack för att jag fick vara med, dessutom i premiäravsnittet. Kul att få ”prata ut” om detta lopp för första gången på 11 år.






