Klockan är 05.54 och jag sitter på fakirtåget som via ett byte i Herrljunga ska ta mig till Stockholm. Innan lunch ska jag ha ett möte om ett nytt, spännande projekt och efter lunch ska jag prata en kort stund inför 80 personer. Det blir nog en fin dag, det är alltid roligt att åka tunnelbana!

HC Holmberg. Foto: Luca Mara.

Läs förresten gärna min vän Tobias Magnussons insändare om att Borås ska bygga tunnelbana. Och vill du läsa lite om intervallträning på elitnivå (och lite om hur världseliten i löpning/skidor har tränat) så kan jag tipsa om denna två år gamla artikel av fysiologigurerna HC Holmberg och Mikael Mattsson. Bland annat finns detta att läsa om våra hårda löparlegender:

…Gunder Hägg som under ett par år på 1940-talet rankades som världens bäste löpare på alla distanser från 1 500 meter till 5 000 meter. Hägg körde de flesta passen i ett högt jämnt tempo. Ofta verkar passen ha varit kring 4 000-7 000 meter långa, vilket borde innebära en total arbetstid på 15-30 minuter. Under hårda träningsveckor genomförde han två pass om dagen. Han lär ha sagt ”Jag sparade aldrig på krutet, utan jag drog på så mycket jag kunde och orkade för att få ut tillräckligt…” (16). Detta kan kontrasteras mot den mer renodlade medeldistanslöparen Dan Waern, med både världsrekord på 1 000 meter, EM-silver och OS-fyra på 1 500 meter, som nästan bara körde intervallträning. Förutom ett pass på knappt en timme terränglöpning på helgen, med ryck i varje backe, bestod veckan av ett träningspass varje dag där innehållet var intervaller, vanligtvis mellan 200-800 meter. Total arbetstid på passen hamnade på mellan 10-13 minuter.