Fartvecka. Typ.

Erik och Martin

Erik och Martin

Vaderna och ljumskarna är fullmatade med träningsverk. Sätesmuskeln gör ont. Och jag känner mig allmänt sliten.

Det var jobbigt i stafetten i vintertriathlon-EM igår. Laget bestod av (i ordning) mig, Niklas Andersson och Andreas Svanebo. Alla körde 2,5 km löpning, 2,5 km MTB och 2,5 km skejt. Det innebär alltså att bytena är viktiga. Jag startade, men kände direkt att gårdagens 1 h 20 min med riktigt hög puls och med delvis nya muskelgrupper hade satt avtryck. Med trötta ben växlade jag över till Niklas, som sedan lämnade över till Andreas Svanebo, som trots en heroisk insats inte hann fram till bronset.

Nästa år ska jag springa som en kenyan, cykla som Armstrong och åka skidor som Bill Koch.

15:e man individuellt, 5:a i stafetten. Nästa år ska jag springa som en kenyan, cykla som Armstrong och åka skidor som Bill Koch.

Nästa år ska jag löpträna mer och kanske ta lite testosteron så jag blir mer risktagande i nedförsbackarna på cykeln.

Hela helgen har i alla fall varit väldigt rolig och inspirerande. Landslaget stod för boendet på Scandic i Östersund från fredag till söndag. Varje morgon kom vår frivillige privatchaufför Örjan Sandler och hämtade upp oss för att skjutsa oss till skidstadion. På lördagen hade vi myskväll hemma hos Gustaf Berglund. Martin, jag, Åsa, Mattias Nilsson, Dusseldorf-Peter Larsson och den nyblivne pappan Mats Larsson åt, drack och nördade ner oss i skidklipp och SMASH-avsnitt.

Martin gjorde för övrigt en grymt bra insats i age group (ej EM-status). Han är en sådan där talang som med minimal träning lyckas prestera bra i alla konditionsidrotter. Förra året kom han 297:a i Vasan med 180 timmars träning och nu börjar han få upp farten i cykelsadeln.

Jag bytte till mig en mössa från en ryss. Hoppas ingen i Hallby ser detta, men om så är fallet så garanterar jag en prestationshöjning med ryss-mössan.

Jag bytte till mig en mössa från en ryss. Hoppas ingen i Hallby ser detta, men om så är fallet så garanterar jag fin värme i LUKOIL-mössan.

Hård träningsvecka
Någon gång i början av 2000-talet hörde jag för första gången talas om fartvecka. Numer är det ganska vanligt. Vad jag har förstått så innebär det att man kör typ 5-10 korta (lite mindre total intervalltid än normalt) intervallpass/testlopp/lopp på en vecka.

Jag har bara prövat fartveckor två gånger, men denna vecka blev nog också en sådan: 2 tuffa simpass fullspäckade med intervaller, 2 intervallpass på SkiErg, 2 vintertriathlontävlingar och en cykelpass med hård avslutning.

Jag tror mycket på att hela tiden förändra träningen för att ge vår anpassningsbara kropp nya utmaningar. Det gäller bara att inte bli seg och sliten.

Martin springer i Östersund mot Kalmar.

Martin springer i vintertriathlon i Östersund mot triatlhon i Kalmar.

Idag ska Martin och jag skejta i Åre. Vi sov här hos min farbror Arne och fru Lynn. Det fanns inga liggplatser på tåget på söndagen så vår hemkomst blir en dag försenad.

Om Erik Wickström

Gillar konditionsträning.
Det här inlägget postades i Cykel, Löpning, Skidor. Bokmärk permalänken.

2 svar på Fartvecka. Typ.

  1. aleandrowest skriver:

    Hört att testokur tillsammans med nötande av bänkpressen ger en brutal hypertrofi på pectoralis major. Lika bra att tagga beach och sommar när resultaten trillar på en halvt gratis, förutom köpet av och biverkningarna av okänd produkt då:P

Kommentarer är stängda.