Kinesiskt läkekonst med goda, onda, långa och elektrifierade nålar.

Jag kved av smärta i onsdags och igår skrek jag rakt ut av samma anledning. Thaimassage och kinisisk akupunktur gör ont, riktigt ont om man är lite justerad som jag är för tillfället.

Det är lätt att bli skadad om man löptränar mycket. Jag var i stort sätt aldrig skadad på något sätt fram till 2006, eftersom jag varierade träningen fint mellan löpning, rullskidor, skidor, cykel och styrka. Men mellan 2006 och 2009, då jag inte åkte skidor eller rullskidor, hade jag alla möjliga åkommor eftersom jag sprang mer. Men jag har trots allt nästan aldrig sprungit mer än 10 mil per vecka.

I tre perioder har jag kunnat löptränat obehindrat i minst 3 månder, och då har alltid formen kommit snabbt: 2006 blev jag 12:a i Lidingöloppet och vann Göteborgs marathon på 2.32; 2009 sprang jag halvmaran på 1.12; förra året krossade jag alla mina intervallrekord i oktober, men tävlade inte och således saknas bevis för min formtopp. De år då jag tränat väldigt lite löpning har jag trots allt sprungit 3-4 halvmaror på ca 1.13 och en handfull millopp på 33 minuter. Det är helt enkelt en idrott jag har haft ganska enkelt för.

Hom thaimassage

Därför känns det naturligtvis lite frustrerande att inte få ge löpningen en ärlig chans, men jag vet att jag måste ta bättre hand om kroppen. I maj förra året hade jag stora problem med ischiasnerven, när det var som värst kunde jag knappt åka bil en halvtimme utan att rumpan gjorde skitont. Det blev jag mirakulöst nog av med medelst fem besök hos en kinesisk sadomasochist akupunktör och bålstabilitetsövningar. Jag märkte också att det blev bättre med stretchning. Plötsligt kunde jag springa och i oktober var jag i mitt livs löpform. Bland annat slog jag personbästa med 1 min till 18.42 min “Vistrace”, ett brutalt löptest upp och ner i Ulricehamns slalombackar.

Stabilitetsträning för bålen avlastar ischiasnerven
Men nu har jag sprungit ungefär totalt 5 mil sedan november. Jag har slarvat med bålstabilitetsstyrketräningen, stretchning och allmänt ignorerat skadan. Nu gör det ont, men man mår som man förtjänar. Det är lätt att prioritera jobb och träning och skita i kroppens varningssignaler. Problemen sitter även i år vid ischiasnerven, men det har flyttat på sig till sätesmuskeln.

Därför går denna vecka i rehabtecken. Thaimassagen på Hom i Borås i onsdags var bra, men jag kved när hon som masserade körde ner armbågen rakt på min onda sätesmuskel och tryckte till med hela sin kroppsvikt. En av tre som jobbar där talar svenska, men teckenspråk fungerar bra som kommunikation.

Igår gick jag tillbaka till Kinesisk Läkekonst i Borås efter ett års frånvaro. Tjejen som sätter nålar med elektricitet tror jag mycket på, hon fixade ju mig sist. Att bli av med smärta genom t ex akupunktur och sedan förebygga problemen med t ex styrka och stabilitetstränings tror jag stenhårt på. Hur som helst gör nålarna så inihälsingland ont. Jag ligger helt bokstavligt talat och skriker rakt ut. Högt. Då skrattar hon, vrider till nålen och höjer strömstyrkan. Och jag tror jag ska dö.