Opastöriserad och ohomogeniserad mjölk. Frukostens höjdpunkt på Pensionat Bartlbauer.

Vi dricker opastöriserad mjölk till frukost här i Österrike. Pensionatet är även en bondgård med snygga kor. Jag tror mycket på att dricka opastöriserad och ohomogeniserad mjölk för hälsans skull. När jag skrev min licentiatavhandling vid SLU i Uppsala jobbade jag mest med differentiering av vita blodkroppar i komjölken i samband med juverinflammation. Men jag läste många vetenskapliga artiklar som handlade om hur näringsämnen och enzymer förändrades vid homogenisering (gör fettkulorna lika stora vilket gör att fettet inte flytet upp till ytan, som konsumenter verkar tycka är jobbigt) och pastörisering (upphettning av mjölken för att avdöda bakterier).

Man har sett att barn som växer upp på bondgårdar och dricker obehandlad mjölk drabbas mer sällan av allergier och att det även medför en stort antal hälsofrämjande effekter.

Boråsbröderna Jonas och Fredrik Colting dricker mycket opastöriserad mjölk. Fredrik skrev t o m nyss en bok om detta: Mjölkrevolutionen. Han pratade lite med mig i sin research och fick en bibba vetenskapliga artiklar som stödde hans argument. Jag har inte läst boken än, men hoppas göra det någorlunda snart.

Kort om boken

Titel: Mjölkrevolutionen – Naturens mest perfekta mat som du inte får köpa

”Visst är det underligt att varje gång vi har ett utbrott av matförgiftning, komma det från tyska gurkor eller spanska tomater, varnar myndigheter oss raskt för konsumtion av opastöriserad mjölk. Trots att inte en enda person insjuknat pågrund av just mjölk. Faktum är att varken Smittskyddsinstitutet eller Livsmedelsverket har några siffror på hur många svenskar som smittats av opastöriserad mjölk, man differentierar nämligen inte mellan de båda ytterligheterna. Mjölk är mjölk, verkar man resonera, oavsett om den kommer från en fabrik eller en ko. Slutsatsen är att det kan vara så få som ingen. Men det viktiga är förstås inte siffrorna. Siffror har alltid varit ammunition i händerna på de som vill bestämma över oss. Och bestämma över oss är precis det man gör. Med ihåliga varningar om opastöriserad mjölk och skrämmande siffror tror vi idag att döden aldrig är längre bort än den ko som förser oss med mjölk. Kor som i alla tider, ja i alla fall innan man införde tvångspastöriseringen 1937, levererat närande mjölk till oss människor (tvångssterilisering utsatte vi i Sverige däremot bara Finländare och Romer för, aldrig kor) utan att ta livet av oss. Just sån mjölk vi borde referera till när vi använder det slitna uttrycket färsk. ”