Nille, jag och svärfar innan KortVasan förra året

Det mesta man behöver för 10 dagar i Dalarna inkl Vasaloppet: skidskor, tävlingsställ, underställ i ull (helst Aclima), skotork, rödvin, kamera, sulvärmare och handduk med älgar på.

Ida, Mora-Nisse och jag sitter i bilen på väg mot Mora. Vi kommer att stanna i Dalarna ända till Vasaloppet. Det känns jättetrevligt. Lugnt och skönt. Ida har tagit semester och jag har inte så mycket att göra på jobbet. Det gör att vi får mycket kvalitetstid som vi kan fylla ut med: fotograferande på alla loppen i Vasaloppsveckan, vila, lugn skidåkning, pussning och turistande. Det känns dock som en halvbra start av den romantiska semestern att jag sitter och skriver ett självupptaget blogginlägg i passagerarsätet, men på 10 dagar hinner man mycket.

Det ska bli trevligt att komma iväg. Första två nätterna bor vi i Mora hos en skidgymnasiekompis till Karl-Johan Westberg, sedan bor vi en vecka i Sälen i en av de stugor Ulricehamns IF har hyrt.

Familjär vallaservice
Idag avgörs KortVasan, där Idas familj mönstrar min svåger och svärfar. Svärfar har tränat stenhårt i vinter och hoppas kunna slå sin betydligt yngre måg. Han försökte muta mig att trixa lite i vallaboden, men jag har pudrat bådas skidor likadant. I morgon gör svärmor sitt andra skidlopp i karriären då hon återigen ska köra TjejVasan. Även hennes skidor har jag pulvervallat. Det känns lite som att kasta pärlor för svin att lägga på högfluorpulver på en mycket enkel skidmodell, men lite lyft ska det nog bli!

På tisdag ska jag åka HalvVasan om jag har blivit frisk till dess. Just nu ser jag fram emot att ta en massa bilder på glada skidåkare!

Ida (utan mössa) och hennes syster Erika efter TjejVasan förra året. I år hade Ida behövt släpa runt en extra människa, så hon avstår.