Det här är faktiskt en blogg, då är bar hud tillåten

Det har inte riktigt blivit som jag hade tänkt mig i Torsby. Jag har inte till fullo tagit hand om kropp de senaste två månaderna och mina tidigare armbågsproblem har kommit tillbaka. Innan dess har jag kunnat hålla dessa problem i schack sedan förra hösten (fick det för första gången hösten 2010) medelst bra hjälp från en sjukgymnast på Fungera i Göteborg.

Vackra Vitsand, 6 km norr om Vägsjöfors i Torsbys rymliga kommun

Styrka för rygg och axlar för gjort att mina axlar har blivit aningen mindre framåtroterande och tricepssenans fästpunkter har blivit aningen mindre belastade. Det har gjort att jag inte känt någonting i armbågarna från november förra året. Tills nu. Det har inte känts bra och därför har det blivit en massa benskejt (skejt utan stavar) och cykel istället för diagonal och stakning i Torsby. Fan också.

Superprogram av Daniel Sjölin
Men inget ont som inte har något gott med sig. Dels får jag träning för CykelVasan, dels får man se lite mer av Värmland. I måndags hyrde jag en Merida 29 tums cykel från Valbergsängen och körde fin tur på 3 h via Östmark, Kristinefors och Vägsjöfors. I Vitsand stannade jag till för kaffe och kaka på ett trevlig fik där jag tränade tyskan med en holländare som hade lämnat stressen och toppjobbet i Amsterdam och startat kafé och affär i metropolen Vitsand i Trosby kommun.

Fin anakronism med GB-lådan i den gamla magasinslokalen som holländaren inrett

Jag passade även på att lyssna på två program av Sommar i P1. Sedan 2008 lyssnar jag varje år på alla sommarpratare och jag njuter av varje program. Mer eller mindre. I måndags hittade jag äntligen årets hittills bästa program. Daniel Sjölin var helt outstanding då han pratade om självbilder, livslögner, medelklasstryggheten och självdistans.

För övrigt är Petter Eliassen förmodligen världens trevligaste och ödmjukaste världscupåkare jorden har skapat. Han, min Alaskavän Sigrid Aas, deras två barn, Per Gustavsson, Robert, Rickard Bergengren och jag har vansinnigt trevligt här på Valbergsängen. Och jag har äntligen kommit igång bra med Vasalöparens septembernummer. Det var en lång startsträcka denna gång, men nu är jag på g!

Hovfjällsrace-backen (testbacke för rullskidsåkare som även landslaget har åkt i) är nu nyasfalterad och några småbackar är utjämnade. I oktober öppnas vägen från Vägsjöfors till Hovfjället upp för rullskidsåkare. Fråga Rasmus Blom om ni vill veta någons tid. Och mellantid. Han är nämligen Hovfjällsracekonnässör (läs nörd).

Petter Eliassen fastnade i min kamera då jag bevakade världscuppremiären i Beitostölen november 2009