Detta har hänt

Min målgång i Jizerska i söndags. Foto: Magnus Östh.

Min målgång i Jizerska i söndags. Foto: Magnus Östh. Atomics klassiska skor har bytts ut mot ett par Skiathlonskor jag använder vid staklopp. Min svaga gluteus medium lyser igenom: kobent som få.

Sedan bloggpausen i augusti finns detta att berätta:

  • Det är helt fantastiskt att vara pappa. Astrid växer och är nu snart 8 månader gammal. Hon har två lägen: skitglad eller asarg, det senare mer sällan som tur är. Ida har börjat jobba 20 procent så jag är hemma med Astrid en dag i veckan. Det är verkligen jättekul, betydligt roligare än jag kunde ana. Vi brukar hoppa i sängen skotta snö ihop.
  • Mina uppdrag går verkligen superbra. Alla skidskolorna i Borås är fullbokade (totalt 30 personer) och började nu i veckan. Två gäng på måndagar och ett gäng på tisdagar. Jag håller i två av grupperna, och Olle Häggdahl håller i nybörjargruppen. På tisdagar är det enbart Skanska-anställda, Skanska i Borås bokade en hel kurs själva med mig som lärare. Häftigt! Något det kan bli mer av framöver.
  • Som personlig tränare och instruktör för privatlektioner får jag tyvärr fortfarande säga nej till allting. Jag får väldigt mycket förfrågningar, men hur mycket jag än vill så går det inte att klona sig själv. Då är det lättare att bli inhyrd en dag eller två, så det blir mycket på en och samma gång. Jag var bland annat i Långberget med Ski Team Skåne en helg som instruktör och föreläsare. Stort tack alla ni för några toppentrevliga dagar! Jag har även haft ett par andra föreläsningar som jag tror gick bra.
  • Vasaloppslägret som jag ordnar i Torsby 13-15 september verkar vara populärt. Redan är 18 av 24 platser bokade!
Någon fann Jesus i Jizerska. Foto: Magnus Östh.

Någon fann Jesus i Jizerska. Foto: Magnus Östh.

Mest journalist

  • Mitt största uppdrag är fortfarande som redaktör, skribent och fotograf för Vasalöparen. Det tuffar på som vanligt och inför februarinumret har det som brukligt blivit en hel del pryltestande. Och en stor intervju med en kille som har sex bokstäver i förnamnet och fem bokstäver i efternamnet. Det är inte sossarnas Stefan Lövén, han stavar ju sitt efternamn Löfven.
  • Att jobba som journalist för Swix Ski Classics är ett ganska stort jobb, och inte direkt någon kassako om man börjar räkna timlön, men oerhört lärorikt. Jag är med på alla sex långloppen i Europa och gör allt möjligt. Mellan tävlingarna uppdaterar jag organisationens hemsida och sociala medier. Detta kommer nog att kunna utvecklas…

Varför måste jag hålla på det så många olika saker förresten? Det är helt klart ett veritabelt problem att tycka allting är spännande och roligt.

Här får jag mina 15 sekunder i Swix Ski Classics ledartröja.

Här får jag mina 15 sekunder i Swix Ski Classics ledartröja. Angående det korta håret: jag fick en impuls när jag körde förbi Netonnet en dag och råkade köpa en trimmer som jag använde. Ida blev inte glad när jag kom hem.

Så långt allt väldigt bra. Träningen har dock varit ett sorgebarn i höst. Armbågen har bråkat och sedan i mitten av oktober har jag varit sjuk i FYRA omgångar. Ajaj, att vara frisk har tidigare varit min styrka. Självklart har barnaskri påverkat sömnen, men det har också varit väldigt stressande att få ihop vardagen med heltidsjobb (drygt), barn, fru och renoveringsobjekt till hus. Ida har dragit ett jättelass med Astrid och med hemmet, men ändå är svårt att få allt att gå ihop. Det har varit blandade känslor att jobba hemifrån: underbart att få vara så nära sin familj på dagarna, men samtidigt svårt att jobba lika effektivt framför datamaskinen. Många träningspass har blivit inställda, men ändå har det vissa perioder gått riktigt bra. Som när jag var länge i Ramsau i höst, då var jag i mitt LIVS form. Utan tvekan. Så jag vet att jag har något stort på gång om jag får vara frisk. Jag känner verkligen att jag äntligen vet precis hur jag ska optimera min träning för att bli bättre än någonsin.

Jag har ju fyllt 30 år också. Det var en speciell dag, mer om det någon annan gång.

För övrigt har jag rationaliserat bort en del i vardagen nu:
–    skriver inte träningsdagbok längre
–    stretchar ingenting
–    tränar styrka hemma i källaren istället för på gym
–    läser inte Borås Tidning lika noggrant
–    tränar betydligt mindre
–    tävlar betydligt mindre
–    särar inte längre på benen (har ett nyårslöfte om att inte skejta innan Vasaloppet)
–    samlar inte längre på jordnötssmörsburkar
–    försöker att inte blogga så ofta
–    läser väldigt få skidbloggar
–    har fortfarande inte kopplat in teven hemma
–    slutar svara på SMS efter två meddelanden i en konversation (Olle har lärt sig)

På söndag väntar Västgötaloppet (mål topp 3) och helgen efter det Marcialonga (mål topp 30). Hårdast motstånd i Västgötaloppet blir nog Dan Moberg, Markus Jönsson, Anton Järnberg och Henrik Alm. Slår jag någon av dessa finåkare är jag nöjd.

Om Erik Wickström

Gillar konditionsträning.
Detta inlägg publicerades i Skidor, Träning och märktes , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Detta har hänt

  1. Jonas G skriver:

    Nya frissan måste vara det bästa, grattis!!

  2. Oskar skriver:

    Du glömde en sak du har börjat med…blogga i punktform! Genialiskt, undra vem som kom på det 😉

  3. Bumbi "skejtarn" skriver:

    Eldar Rønning är ju tvåbarnsfar och tränar sjukt mycket (se sirkus northug, 2 delar finns på youtube där han visar hur han kombinerar att va pappa med att träna).
    Jag är 2 barnsfar med och tränar mer än någonsin (399 min denna vecka och det är bara torsdag idag)… Det gäller att hitta träningen i vardagen! Jag har ett gym i garaget jag kör i när dom sover och är dom vakna så går dom att använda som vikter! Det tycker dom är skitkul (9 månader och drygt 2 år). Löpning med barnvagn är tung träning, skejtrullskidor med barnvagn funkar med, rullskidor till och från jobbet osv…. Tror det finns barnvagn man kan ha bakom sig i sele med, kanske går att staka med en sån??
    Jaja, du kanske har full koll och bara inte vill träna lika mycket, man prioriterar om en del när man är förälder har jag märkt på mig själv (ingen TV, mindre kompishäng, bara träning, jobb och familj för mig nästan)… 😛
    Oavsett så är jag så jä*la glad du har börjat blogga igen!!! Tack! Nån dag hoppas jag ha råd med ett vasaloppsläger med dig… Ps. Barn kostar cash ;p

Kommentarer är stängda.