Ultravasanträning – 2016 vs 2019 | Erik Wickström

En placering sämre och 10 min sämre i år jämfört med 2016. Egentligen är nog 5 min sämre ett bättre estimat eftersom banan var lite längre, blötare och “stigigare”.

24-timmars i Vålådalen 31 mars-1 april 2016. Foto: Magnus Östh.

Vad gjorde jag då för skillnad i träningen?

Om vi börjar med att titta på löpträningen från årsskiftet till veckan före Ultravasan så sprang jag faktiskt aningen mer 2019 (78 mil) jämfört med 2016 (71 mil). Tittar man från första maj sprang jag däremot mer för tre år sedan (63 mil vs 58 mil).

Långpassen
Sett till långpassen var det också ganska lika. Tre pass på ca 30-35 km 2016. Samma visa 2019, fast i år hade jag också tävlingen Bjäre Trail Run på 51 km.

Om jag tänker tillbaka på farten på långpassen skulle jag nog säga att jag generellt höll aningen högre puls 2016, men det är bara en gissning utifrån magkänsla.

Tempocykel Borås Triathlon 2016

43 procent skillnad i total träningsmängd
Fram hit var jag lite konfunderad. Jag brukar veta varför det går bra eller dålig. Jag tyckte jag var i bra löpform och tyckte att jag skulle kunna utmana 2016-tiden. Var det för att långpassen kanske gick lite för långsamt i år?

När jag tittade på den totala träningsmängden från årsskiftet till veckan före Ultravasan fick jag nog svaret. 307 timmar 2016 mot 215 timmar 2019. Det är en rejäl skillnad. 2016 körde jag 24-timmars på skidor på vårvintern och en triathlontävling på halvironmandistans i juni.

Även om Ultravasan är en löptävling så är det klart att 43 procent mer träning 2019 jämfört med 2016 gör skillnad. Särskilt för mig som springer otroligt mycket mindre än de flesta runt mig i resultatlistan och förlitar mig en hel del på den övriga träningen.

Så jag väljer helt enkelt att tro på det här resonemanget istället för blanda in faktorer som att jag är 36 år istället för 33 år.