Jag fick en fråga på bloggen för ett par dagar sedan:

Hallå! Intressant och underhållande att läsa om din syn på träning då och då tycker jag. Tack för det! Men det här med A1, A2 och så vidare som du nämner ovan har jag aldrig lyckats få en bra förklaring på. Även G1, G2 har jag stött på och kanske finns här ytterligare bokstäver? Har det med skattad ansträngning eller puls att göra? Vore tacksam för lite upplysning.

Okänd bokstav och siffra efter förra årets spurt i Vasaloppet. Foto: Nisse Schmidt.

Det är lurigt med bokstavskombinationer. G1 och G2 har jag ingen koll på, men på skidgymnasiet var vår träningsdagbok uppdelad i enligt A1, A2, A3 och anaerobt (numera kallas det A3+). Det är indelat efter ansträngningsnivå enligt nedan. Detta är bara en av många zonfördelning av träningsintensitet som används inom konditionsidrottsvärlden. Men jag tror det är den vanligaste inom svensk elitskidåkning.

I andra sporter är uppdelningen annorlunda. Jag vet att till exempel svensk cykels egen fysiologivirtuos Fredrik Ericsson använder sig fler zoner.

Jag själv har skrivit träningsdagbok på olika sätt, men när jag tränar tänker jag oftast i A1, A2, A3 eller A3+. A1 är lugn distansträning. A2 är ungefär Vasaloppsfart eller strax där under, även kallad gubbdistans och mellanmjölksträning eftersom många motionärer ofta håller detta ”halvsnabba” tempo. A3 är långa (5-10 min) tröskelintervaller eller rullskidsintervaller. A3+ är fullt blås. På långlopp håller jag en medelpuls mellan A2 och A3, på 10 km håller jag en medelpuls på A3. A står för övrigt för aerob träning (med syre, begränsad mängd producerad mjölksyra).

A1, A2, A3 förklaringar med pulszoner. Klicka på bilden så växer den.