Jag ropade högt efter en stav i Mångsbodarna och fick till slut en riktigt mjuk en (600 kr på Intersport) i fel längd. Läge för stav på ryggen som Staffan Larsson nästa år? I bakgrunden syns Rikard Tynell, en av alla som åkte förbi i samband med fadäsen. Foto: Håkan Degselius, som grundade den tidigare längdskidsajten skidsport.com år 1999.

Jag har skrivit lite om Vasaloppet i the story och i bildtexter. Här kommer några andra punkter.

• Flera av mina adepter gjorde i vanlig ordning enorma framsteg i Vasaloppet. För att nämna någon så har Pierre Björkli gott från klarhet till klarhet. Han blev 10170:a i Vasaloppet 2011 innan han kontakta mig. Sedan blev han 6898:a förra året och 4232:a i år. Grym utveckling! Pierre skriver alltid romaner per e-post efter lopp (betydligt längre än mina ”the story”), så det ska bli kul att läsa när den kommer!
• 

  Nyckeln till att bli 216:e man i Vasaloppet som 41-åring utan vidare skidbakgrund. Stefan Palm imponerar på alla plan.

  Jag har redan hyllat bl a Daniel Abrahamsson, Mattias ”Z” Carlzon och Pontus Rygh för grymt bra lopp. Andra som överträffade sig själva var bl a Niclas Andersson från Hindås (tränar ofta i Borås), Tom Ankerstål från Hybo (min Uppsalakompis lillebror) och inte minst min klubbkompis Stefan Palm, som ständigt är på uppgång.

• Triathleten Pasi Salonen, som jag ibland har tränat med i Borås, skidade in på en 2492:a-plats på tiden 5.50.01.
• Här finns bilder på mig som Photomic har tagit (startnummer 60).
• Jag slutade med min kur av starka smärtstillande mediciner (som jag gått på sedan Ulricehamnsloppet) i måndags och gårdagen var ingen höjdare. Ajajaont. Jag hoppas på bra självläkning resten av veckan så jag åtminstone kan köra två pass med ryggsäck innan Birken 16 mars. 23 mars är det Årefjällsloppet och sedan är säsongen slut.
• Våra 10 dagar i Dalarna var väldigt bra förutom att jag åkte som en kratta i Vasaloppet. I en dryg vecka bodde Ida, Astrid och jag i en lägenhet i Mora innan jag drog till Sälen för att bo de sista två dagarna med klubben. Det var skönt att ta igen mycket familjetid och nu känner jag mig som en bättre pappa. Om jag jobbade 200 procent i januari har det kanske blivit 50 procent de senaste tre veckorna. Skönt. I slutet av mars kickar produktionen av majnumret till Vasalöparen igång och då är smekmånaden över för denna gång. Men sedan blir det lugnt igen i slutet av maj och hela juni Jag uppskattar verkligen variationen i arbetet och hoppas kunna fortsätta med det jag gör.
  

  Myrarna genom min mobil dagen innan Vasaloppet