Peter Forsberg och jag mot Vasaloppet. Foto: Luca Mara (i samband med intervjun för senaste numret av Vasalöparen).

Jag har hittills haft min bästa säsong någonsin. Resultaten har varit:
Västgötapremiären, 2:a
Romjulsrennet, 29:a
Norrbärke skimaraton, 7:a
Intersportloppet, 6:a
Stråkenloppet, 3:a
Västgötaloppet, 2:a
Engelbrektsloppet, 1:a

Klassikermagasinet upptejpat på väggen för bättre överskådlighet. Jag satt några veckor på reklambyrån Rekyl i Borås och jobbade en hel del med formgivar-Sigrid. Jag trivs otroligt bra på det stället: proffsiga, trevliga och roliga människor.

Jag har haft mycket stolpe in och har ofta haft bra skidor, stavarna har hållit, jag har gått med i rätt klungor och jag har vunnit några spurter. Bra flyt helt enkelt.

Sommaren och hösten var tuff då jag jobbade med boken. Sedan fick jag en jättebra novembermånad, då jag flera veckor tränade över 10 timmar. Men januari blev väldigt intensiv, det var därför jag tog en bloggpaus. Det som stod på agenden var bland annat:

• Vasalöparen. Februarinumret på 124 sidor är det mastigaste någonsin. Jag är chefredaktör för tidningen och skrev även stora delar själv.
• Klassikermagasinet. Jag var redaktör och skribent för den 68 sidor tjocka tidningen, som handlar om de olika klassikergrenarna.
• ICA:s klassikertidning. Jag hjälpte ICA med text och bild för deras medlemstidning, med fokus på skidåkning.
• Boken. Det finns alltid grejer att jobba med för att marknadsföra skidboken.
• Företagsevent. Jag hade några skidkvällar/halvdagar med olika företag som ville lära sig åka skidor och lyssna på en föreläsning. Alltid trevligt! Hör av dig om ni vill ha en givande och rolig aktivitet där du jobbar!
• Skidskolan. Jag har en grupp från Skanska och sedan har jag anlitat instruktörer som har hand om de andra grupperna (med privatpersoner), så totalt har jag 40 st härliga elever igång på Borås skidstadion.
• Personlig träning. Jag coachar ett antal Vasaloppsåkare runt om i Sverige som kommer att göra stordåd första söndagen i mars!

Martin Josefsson följde med till Norrbärke Skimaraton och svarade för perfekt service. Tack!!!

Färre – men bättre – timmar
Efter att ha tränat ca 600 timmar om året i 10 år så insåg jag tidigt att det inte alls skulle gå i år. Det blir betydligt färre. Därför bestämde jag mig i augusti för att effektivisera träningen. Jag tog bort skejting, cykling och de flesta lugna distanspass. I januari månad körde jag förresten bara två pass på över 1,5 timme, och de var med fartinslag på slutet.

Detta är de främsta anledningarna till varför jag tror att jag som halvelitåkare har lyckats bättre i år än tidigare.

• De få distanspass jag kör ser ofta ut så här (ibland stakning, ibland med fäste): 3 h med 90 min A1+75 min A2+10 min+5 min A1. Det betyder alltså att jag kör andra halvan i en fart som motsvarar ungefär långlopp, med typ max sista 10 min innan kort nedvarvning. Detta är verkligen ett nyckelpass som jag tror oerhört mycket på. Jag har kört det på torsdagen innan söndagstävling och ibland är det passet hårdare än själva tävlingen, eftersom på tävling kan farten ibland vara avvaktande. Det ger också bra mental effekt. Jag känner mig verkligen långloppsförberedd med dessa pass under bältet. Inför Vasan kanske man skulle förlänga passet till 3,5 h och minska A1-tiden lite grann för att vara mer redo för 90 km.
• Armbågen har hållit, vilket den inte gjorde under de två tidigare barmarkssäsongerna. Tack till StaffanStaven och excentrisk styrketräning för triceps.
• Jag har varit noga med styrketräningen och har i snitt kört ett rejält pass på 40 min varje vecka (oftast med Marcus Wadell), med mycket få undantag. Det har gjort min klena kropp aningen starkare och dessutom har jag varit mer skadefri i största allmänhet än på mycket länge.
• Jag har haft grymma skidor i några av loppen. Det var verkligen varit helt underbart. Jag har inte haft riktigt dåligt i något lopp hittills.
• I år har jag haft en ännu mer avslappnad inställning till skidåkning. Ju äldre jag blir (och ju äldre Astrid blir), desto mindre viktig tycker jag skidåkningen är. Däremot blir motivationen bättre och bättre. Varje gång träningskläderna är på är jag taggad!

Stödet från min klubb Ulricehamns IF har betytt mycket i år. Perfekt vallning, drickalangning och övrig service. Och nu senast i Norberg kunde vi åkare även dra stor nytta av varandra i klungan. På bilden Z, som sopade hem bucklan i H35 i Norberg.

Skinnarloppet på söndag
Det känns bäst att skriva det här inlägget innan Vasaloppet. Där kan nämligen allt hände och funkar inte skidorna, man ramlar i starten eller att något annat händer så faller det lätt en skugga över säsongen. Jag vet att jag kan bli topp 30 om ALLT stämmer. Skulle jag bli topp 50 är jag överlycklig. Hur som helst är jag väldigt mycket bättre nu än när jag blev 52:a 2011, men konkurrensen är tuffare nu.

På söndag är det Skinnarloppet, sista loppet innan Vasan. Jag hoppas på ett bra resultat. Min eminenta klubb Ulricehamns IF är inte uppe och servar, så jag får se hur det går med drickalangning, stavservice etc (sträck gärna ut en stav eller flaska om jag ser ut att behöva om ni står bredvid). Men kul ska det bli! Johan Kanto och jag åker upp ihop!