Mallorca cykelläger/semester 2010 med 30 timmars träning på en vecka. Snart är det dags igen.

Idag är det nyårsafton för många skidåkare. Den träningsdagbok som de flesta elitåkare använder sig av sträcker sig från vecka 17 ena året till vecka 16 året efter. Idag är det söndag vecka 16 och det är alltså dags för bokslut. Så här har jag tränat:

Totalt 654 timmar + 33 timmar styrka
När jag tränar stänger jag alltid av klockan vid pauser, men jag räknar all “rullande” träningstid, d v s jag räknar tider i nedförsbackar trots att pulsen är mycket låg där. Styrka brukar jag skriva upp 2/3, så tränar jag 45 min på gymmet noterar jag 30 min.

Träningsformer
22 % skidor K
13 % skidor F
18 % rullskidor K
7 % rullskidor F
12 % löpning
23 % cykel
1,5 % överkroppsträning (Thorax Trainer, Skierg och Bråsterk)
0,5 % skidgång
4 % övrig träning (simning och roddmaskin)

Träningsfarter
83 % A1 (puls 60-75 %)
5 % A2 (75-85 %)
12 % A3/A3+/tävling (>85 %)
* A1 är distansträning. Här skriver jag i stort sätt alltid hela tiden på distanspassen, även i fall de ibland ligger i A2-zoner uppför eller under A1 nedför. Vissa pass har jag avslutat hårt, då har jag skrivit den tiden i A2.
* A3 är intervallträning. Även i fall pulsen inte alltid är så hög så går jag på den upplevda ansträningen. Kör jag till exempel 10 st 2 min-intervaller är medelpulsen ofta A2 och maxpulsen precis uppe i A3 på de första intervallerna, men jag skriver ändå 20 min A3. All uppvärming, nedvärmning och tid mellan intervallerna går som A1.
* Korta tävlingar upp till en timme går alltid i A3. Men på långlopp (Vasaloppet, Skinnarloppet etc) skriver jag ofta halva tiden i A2, eftersom jag har väldigt svårt att ligga på över 85 % i över 2 timmar i klassisk stil. I skejt klarar jag det precis om jag är i bra form.

Tuff spurt i Vasaloppet. Foto: Nisse Schmidt.

Kommentarer
För en skidåkare från södra Sverige är Vasaloppet alltid säsongens största mål. Jag lyckades förbättra min placering från 133 till 52, så naturligtvis måste jag ha gjort någonting bra mellan sedan vecka 17 förra året. I själva verket är jag faktiskt ganska stolt.

Jag har för det mesta tränat strukturerat och jag har många gånger tittat i mina gamla träningsböcker för att lista ut hur jag skulle hitta formen. Och jag tycker jag lyckades bra. På alla mina tre utlandslopp gick det bra (La Sgambeda, Jizerska Padesatka och Marcialonga), Vasaloppet gick bra och SM-femmilen gick bra. Jag klarade mina fyra mål precis, vilket tyder på en helt lagom realistisk målsättning.

Det är långt upp till landslaget för min del, och det inget jag satsar på. Jag är ingen jättetalang på skidor, men jag tycker att jag genom att vara noggrann och vara receptiv för nya idéer har lyckats bra utifrån mina egna förutsättningar. Det är det som är drivkraften – att alltid förbättras – och det är därför jag tycker det här livet med att åka skidor och jobba med skidor är så förbannat, fantastiskt skitkul.

Jag och snygge-Marcus efter att vi slagit vår ständige antagonist Markus Jönsson på 15 km F i Landvetter.

Jag har många områden att förbättra till nästa år. Exempelvis så så cyklade jag lite väl mycket. Det berodde dels på att jag tycker att det är väldigt roligt, dels för att jag inte ville starta upp rullskidsträningen för snabbt. I somras hade jag typ 2/3 av träningstiden som cykel, men det krympte sedan till hösten.

I år kommer jag att starta rullskidsträningen tidigare och kanske kommer det stå en stakmaskin där hemma om ett par veckor. Funkar stakträningen i sommar och jag håller mig frisk tror jag absolut jag kommer att bli topp 30 på Vasaloppet om jag har bra skidor.