Jochen ställde av mig på de platta skejtintervallerna med tävlingshjul igår. Det sved rejält. Vi körde 4 st på drygt 7 minuter med 2 min vila och han var ca 15, 15, 25 och 15 sekunder före. Jag klamrar mig fast vid hoppet att mina 10 år gamla hjul (som jag faktiskt kom tvåa på i en världscup i Tjeckien 2002) var nedslitna och därför långsammare. Men tyvärr hade jag nog fått stryk ändå. Hatten av för Jochen som verkligen verkar vara på väg tillbaka.

Det är intressant med skillnader på olika former av rullskidor. Vi är båda ganska jämnbra i skejt och klassiskt. Ändå kan det bli enorma differenser beroende på hur man kör. Vid de klassiska uppförsintervallerna med tröghjul kunde jag köra i cirklar runt Jochen. Men där det var platt och lättrullat i skejt var det jag som var rejält akterställd.

Ett vasst verktyg för stavspetsarna.

Progressionslöp och cykel
För att förnedra honom senare under dagen körde jag ifrån honom på det 1:45 långa cykelpasset med enbenscykling, alltså med ena benet urklippt från pedalen.

Precis innan cykelpasset körde jag ett kort progressionspass på 28 min. 6.77 km med stegrande fart från 4.51 ner till 3.53 min/km. Totalt snitt på 4.12 min/km.

Det blev återigen en fin träningsdag med totalt 3:32 timmars träning. Även jobbmässigt blev det ganska mycket för att vara ett läger (knappt 8 timmar), men det är många roliga grejer på gång!