6 h i Stockholm 11 sep 2015. Erik Wickström. Foto: Magnus Östh.

Statistik från 6 timmars fredag 11 sep

Är man inte tillräckligt bra för att få namnet tryckt på Lillsporthandsken får man ju skriva det själv med spritpenna!

Tid: 6 h
Distans: 127,1 km
Snitt inkl pauser: 21,2 km/h
Totalt tid helt stilla: Ca 3 min
Total höjdstigning: 1045 m
Maxhastighet: 40,9 km/h
Sportdryck (Skip): Ingen aning, 5 liter kanske, utan koffein
Antalen barer (Skip): 3 st
Antal geler, med koffein (Skip): 3 st
Antal kisspauser: 1 st (53 sekunder)
Antal stav- och skidbyten: 0 st
Utrustning: Elpex Team 610 med gummi-2:or. Madshus racestavar med Staffanstaven. Madshus raceskor klassiskt. Oakley Radar Pitch. Hjälm från Rudy Project. Lillsporthandskar, Legend slim. “Landslagströja” framtagen för 24 h. Salmingkalsonger. Intersportsockar, för att glädja (läs: irritera) Z.
Drickalangare: Christer Skog, David Nilsson, Magnus Östh, ett par rullskidsåkare, samt en gubbe som kom förbi och tyckte det var en rolig grej.
Fotograf: Magnus Östh tog alla bilder i detta inlägg, samt filmade en hel del. David Nilsson intervjuade mig också med mobilen en massa gånger i det ganska nya sociala mediet Periscope då jag åkte lite långsammare.

Tidig start
Det blev en trevlig, lång, jobbig och rolig dag i Stockholm i fredags. Upp kl 5, sedan cykel till stationen med packning och därefter tåg till Stockholm. Sedan promenad till W Sportmedias (Ski Classics, Årefjällsloppet) kontor i Gamla Stan för att träffa finländaren Teemu Virtanen, David Nilsson (vd för Ski Classics), Christer Skog (chefstränare för Team Exspirit, tidigare landslagstränare för flera nationer) och även Erik Nilsson (team director för Team Exspirit), som dock inte var så involverad i dagen i övrigt.

Därefter bar det av till Skålhamravägen vid Vallentunasjön. Vi startade lite längre norrut än planerat pga en ganska rejäl nedförsbacke med ganska tvär sväng, så sträckan blev 5,1 km. Starten blev också lite senare än tänkt, kl 12.35.

Knixig bana
Första 5 km blev en mindre chock. Jag hade hoppats på flackt och rakt, det här var slingrigt och ganska många små, korta backar med bra lutning, i tillägg till flertalet betydande slagmotor.

Teemu och jag tog det lugnt första 10 km och åkte och pratade. Sedan höjde jag farten lite och då åkte han bakom mig. Det blev nog 1,5-2 timmar med 22 km/h i snitt, men sedan mattades jag av lite. Jag hade ingen pulsklocka, men det var nog höga A1 stora delar.

6 h i Stockholm Teemu Virtanen. Teemu mådde lite dåligt och fick ta en rejäl paus. Men han repade sig och körde nästan 10 mil.

Jag låg aldrig bakom Teemu (som släppte efter ca 1 timme och 50 minuter), jag ville ta vinden själv. Så även när vi fick besök. Det kom lite olika skidåkare som hade läst om eventet, så det var skitkul! Dock hade vi en ganska hög marschfart, så det var lite svårt att hålla ihop gruppen. Men det var riktigt roligt att se hur bra Jens Kirk hängde i. Jag har coachat honom för några år sedan och var glatt överraskad över att han hängde med, även om han kapade vändningarna lite för att få pauser. Bra jobb Jens! De 25 st 180 graders-vändningarna jag gjorde var f ö ganska styltiga på slutet.

3 h-Elis
Den som hakade på klart längst var Elis från Nybro. Han var med i 3 timmar och vi åkte oftast i bredd och snackade, men sista timmen kroknade han lite och fick suga hjul emellanåt. Jag har aldrig träffat honom tidigare, men vi hade mycket att prata om.

Pga sällskapet blev det egentligen aldrig någon mental utmaning, med undantag för att det var lite segt med sista 1,5 h helt själv. Jag tyckte dock jag höll bra fokus så det var inga problem. Då var jag trött och stavstpetsarna började bli slöa. Jag hade med mig ett par reservstavar med fräscha spetsar, men de var inte utrustade med Staffanstaven. Därför ville jag inte använda dem med tanke på att jag ville försöka göra åkning så skonsam som möjligt. Jag splittade varje t o r (alltså 10,2 km), den bästa var 22,5 km/h och den sämsta var 20,7 km/h i snitt.

Kroppen klarade sig hyfsat, men överkroppen med triceps och nacke var trötta mot slutet. Annars mest genomtrött. För elitåkare är 6 timmar inte så mycket, eftersom pass på 4-5 timmar numera är vardag för dem. Men för mig är 6 timmar jäkligt mycket och jag var ganska helslut efteråt.

Efteråt kom vi så småningom till Davids lägenhet där vi åt middag, drack ett glas svingott Barolovin och diskuterade en Ski Classicsgrej fram till midnatt. Sedan kraschade jag i djupsömn.

Stort tack för dagen alla inblandade!

1 april gäller det, världsrekordförsök i 24 timmars-skidåkning på en 1 km-bana på Åresjön i samband med Årefjällsloppet! Teemu har klarat 433 km (snitt 18 km/h), men då skejtade han.

Tendens till “tältning” med stavarna på det staktaget. Ajaj!

6 h i Stockholm 11 sep 2015. Erik Wickström. Foto: Magnus Östh.

Hyfsat trött efter 6 h. Foto: Magnus Östh.