Johan Högstrand och Dan Kuylenstierna. Två datanördar vid vårt köksbord i höstas.
Äntligen. Många har mejlat och frågat när jag skulle bli klar med analysen mellan snittwatt per kg kroppsvikt på 5000 m SkiErg och Vasaloppsplacering. Nu är det klart. Dan Kuylenstierna från Göteborg erbjöd sig att titta på datan som jag samlade in via detta inlägg. Det tackar man för! Han skrev till och med en ”rapport” efter att vi haft en del kontakt fram och tillbaka. Se bilderna nedan.
Dan jobbar på Chalmers med ett projekt för att mäta effekt i stavar, vilket jag tidigare skrivit om på bloggen. Så han har nog bra koll på siffrorna. Någon som inte nämndes i rapporten var att han även testade ”skidåkarvärdet”, alltså att kolla sambandet mot vikt^0,67. Det verkade ge ännu starkare samband, men det undvek han i analysen för att watt/kg är ett lättare mått.
Observera att snittwatt här handlar om när man maxar 5000 m, inte tröskelwatt som jag har skrivit om för ett par år sedan.
Slutsatser
Det finns ett tydligt samband mellan tid på 5000 m skierg och placering på Vasaloppet. Omräknat till effekt och nyckeltalet watt/kg blir sambandet ännu tydligare. Till exempel har alla som rapporterat >3,7 watt/kg placeringar
Dan Kuylenstierna från Göteborg har gjort analysen
Man kan också notera att sambandet mellan placering och watt/kg är starkare för snabba åkare än för långsammare samt att för riktigt snabba åkare förefaller åkekonomin vara en faktor väl så viktig som watt/kg.
Skiergtid bör ses som ett kapacitetsmått. En bra tid visar på god syreupptagningsförmåga och styrka i bålmuskulaturen. För att lyckas på Vasaloppet krävs dock också skidteknik vilket endast i begränsad utsträckning framgår från tiden på skierg.
Det hade varit intressant att jämföra dessa slutsatser mot korrelationen mellan andra kapacitetsmått, till exempel tid på 3000/5000 m löpning och Vasaloppet eller rent av konditionstal (ml/kgmin) och Vasaloppsresultat. Ett samband bör ses också i de fallen, men en rimlig hypotes är att sambandet mellan skierg och Vasaloppet är starkare eftersom det också testar styrka i relevanta muskelgrupper.
Snittwatt per kg kroppsvikt på 5000 m SkiErg vs Vasaloppsplacering, del 1
Snittwatt per kg kroppsvikt på 5000 m SkiErg vs Vasaloppsplacering, del 2
Snittwatt per kg kroppsvikt på 5000 m SkiErg vs Vasaloppsplacering, del 3
Snittwatt per kg kroppsvikt på 5000 m SkiErg vs Vasaloppsplacering, del 4
För att lättare relatera fart och 5000 m-tid till watt kommer här en lathund.
Intressant läsning och gediget arbete. Tror många med mig ändå skulle vilja se en enkel lista med led1, led 2 osv samt snittider ni fått in från åkare på 5000m Skierg.
Med vänlig hälsning, Niklas
Tack för tipset, se nytt inlägg nu!
Hej igen!
Kanonbra, riktigt bra motivationsfaktor när man beger sig ner i garaget och tittar SkiErgen i vitögat. Gott nytt år och fantastiskt bra blogg.
/ Niklas
Tack, kul att höra! God fortsättning på det nya nyåret!
Otroligt intressant, detta ska jag testa på mig själv inför VL -17. Resultatet blir ju facit, spännande!
Fast det beror också på ungefär 7 428 954 andra faktorer 🙂
????????????
Jag får ursäkta för ett tungläst inlägg för de som inte är SkiErg-fantaster
Pingback: 5000 m SkiErg för visst led i Vasaloppet med enklare tabell | Erik Wickström – Konditionskonnässör
Mkt intressant, detta var en riktigt bra analys med till synes väl avvägda antaganden.
Skall själv kolla lite hur min utveckling på skierg pers går när jag ökar dosen träning och samtidigt siktar på att gå ner 5 kg. Enligt modellen bör jag ( i min kapacitetsgrupp och viktgrupp) teoretiskt kunna kapa minst ett startled om jag kan hålla min skiergtid.
Bra jobbat Erik et. al.
Tack! Ja, minskar man i vikt inom rimliga gränser behöver man vanligtvis inte persa på SkiErg för åka bättre på Vasaloppet.
Mycket intressant även om det var ett tag sen man nördade in sig på SkiErg nu. Roligt att hypotesen verkar hålla även med 200+ personer och inte bara med de 10 vi började med 2014…
Härligt att du hör av dig! Ja, visst började allt det här med hjälp av dig hösten 2014.
Bara för att vara säker på vilken watt vi pratar här. Det är inte tröskelwatt, alltså watt på 5000 m – 20, som du nämnde tidigare, utan maximala watt(rekordtid översatt i watt)?
Japp, snittwatt när man maxar 5000 m. Inte tröskelwatt som jag skrev om för ett par år sedan. Jag lade till en mening om det i inlägget nu, tack.
Väldigt intressant läsning! Tack Erik!
Mycket intressant och kul med ett återseende från en gammal föreläsare 🙂
Kul att det var uppskattat!