Erik Wickström – Konditionskonnässör

Ida och jag firade vår 4:e bröllopsdag igår med djurparksbesök och en löprunda. Ida tränar ca 1-2 gånger i veckan och har en betydligt lägre marschfart än mig.

Men igår hände det historiska. Vi sprang en bit ihop i mitt 7 km långa träningspass, innan jag drog iväg med Astrid i joggingvagnen och Ida slog följe med Linnéa Holmstrand. Tidigare har jag bara ”sällskapssprungit” med Ida, men när jag har vagnen och hon tar i närmar vi oss varandra i träningsfart.

Ida, Harald, Anna och Erik efter en vandringstur runt Såken för några år sedan

Jag svängde om Eidsvoll i söndags på väg på Tønsberg. Harald Aas, som jag lärde känna i Alaska, har nyligen precis som jag köpt sitt föräldrahem. Jag har varit där flera gånger tidigare, men då när hans föräldrar stod som ägare. Harald har med andra ord kommit precis lika kort geografiskt i sitt liv som jag har gjort. Så nu bor han på gården med sin fru Anna, som också är en nära vän som var på skidlaget i Fairbanks. Vi träffas ett par gånger om året och det blir ofta löpturer. I söndags sprang vi upp på det lokalkända Mistberget, där bland annat Tore Ruud Hofstad har satt en bra tid.

Harald är främst löpare med bland en seger i Ultrabirkern på meritlistan. Men han åker skidor också och blev 873:e man i Vasaloppet 2004. Till vintern ska han åka sitt andra lopp som ett 10-årsjubileum och köpte nyligen en SkiErg att ha i deras kommande träningsrum. Harald tog sovmorgon när anmälningen öppnade i slutet av mars, men hittade en annan lösning: han anmälde sig via Danmarks skidförbund.

Då har jag kört det sista passet på Team Xtra Personells läger i Tønsberg, bröderna Auklands hemstad. Jag har bara varit med i 2,5 av deras 7 dagar, men det känns ändå rejält i musklerna. Idag körde vi drygt 1,5 h klassiskt med snabbhetsträning. De två första sprintarna var jag faktiskt ganska nära Jörgen Aukland, som inte är den kvickaste skidåkaren (jag slår nästan ingen på korta sträckor). Inför tredje sprinten laddade jag rejält mentalt för att slå honom, men då krokade kajakkillen Joar Thele ihop med Jörgen i starten, vilket slutade i en härlig (men mjuk) krasch där Jörgen, Anders och Joar alla bröt varsin stav. Jag samlade lite poäng genom att låna ut mina stavar till Auklands och åkte själv istället lugnt utan stavar med Joar när de andra sprintade.

Båten mellan Horten och Moss över Oslofjorden. Så man slipper köra över Oslo.

Dessa dagar har varit helt otroligt roliga, hårda, lärorika och inspirerande. Jag och laget med ca 10 åkare har bott ihop, tränat ihop och ätit ihop. Det är verkligen ett toppengäng på alla sätt och vis och med intrycken härifrån skulle jag utan vidare kunna skriva en hel Vasalöpare om bara vistelsen här. Men tyvärr kommer detta reportage max att bli 6 sidor.

Nu ska jag hem och pussa mina två tjejer. I helgen är det bröllop i Skåne. Idas kompis Johanna från socionomutbildningen i Lund gifter sig. I Bjärred. Jag ska med andra ord inte åka rullskidstävlingen i Idre. Min tredjeplats i svenska cupen kommer att gå förlorad. Men det gör inget, man måste välja sina resor. För mig kändes Tønsberg mer givande än vad Idre skulle varit.

Jag har precis vaknat upp denna sista dag i Tönsberg och känner mig rejält träningsvärkad. Vaderna är goa från löpintervallerna och mage och armar fick sitt på eftermiddagen, då vi körde 1h styrka + 1h rullskidor. Det var ett helt annat sätt att träna styrka på än vad jag är van vid, intressant.

Igår fick jag även chansen att jobba undan många grejer då jag satt fyra timmar på Waynes Coffee med kaffe, kaka och datamaskin.

Efter middagen pratade jag lite mer ingående med Anders Aukland. Jäkligt bra kille som verkligen tänker efter när det gäller träning.

Norrmän äter glass med oboy-pulver.

Anders Aukland i sin brors surfski, som även jag fick pröva utan att ramla i

Jag ser till att ta några bilder när jag är i Tønsberg, även om jag främst är här för att prata med åkarna och i ord kunna återge hur ett läger med världens bästa långloppslag ser ut.

Nu har vi precis betat av ett fint löppass på en grusväg här i Tönsberg. 10 * 1000 m med 1 min vila. Bröderna Aukland sprang fort, men framförallt imponerade Simen Östensen. Han verkar vara bra på allt.

Jag gjorde mitt bästa löppass för året och sprang bra. Bland annat förnedrade jag Jerry Ahrlin. Han är en kul kille som skojar dygnet runt.

Bilden nedan är på Anders Aukland.

Då var ett nätt stakpass på 3.45 h på treor med Team Xtra Personell avklarat. Det var det mest brutala jag varit med om. 2.35 h ”lugnt” (högre puls än jag har på långlopp) och sedan 1 h med intervallinslag. Plus lite nedvarvning.

Jag har tränat med finåkare förr, men att staka långpass med bröderna Aukland, Simen Östensen, Jens Eriksson, Jerry Ahrlin och de andra var det jobbigaste jag gjort i träningsväg. Jag har med detta pass idag måndag redan tränat mer än vad jag gjorde hela förra veckan.

Det var för övrigt inte ett speciellt tråkigt pass.

Jag vaknade upp i den norska staden Tönsberg. Inte så konstigt kanske, det var ju här jag gick och lade mig.

Jag ska vara på Team Xtra Personells läger i tre dagar för att samla journalistiskt material. Den här gången blir det även lite träning. Idag står ett lååångt stakpass på schemat. Det ska bli roligt att se hur fort det går för bröderna Aukland, Jerry Ahrlin mm på träningspassen.